<anforande>
<dok_hangar_id>2348805</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0917</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:17 Onsdagen den 22 oktober</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>17</dok_nummer>
<dok_datum>1997-10-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Lagstiftningsprocessen </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>3BCFF6BB-309C-4FF5-83CB-7463049848A3</anforande_id>
<anforande_nummer>97</anforande_nummer>
<talare>PETER ERIKSSON (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag tror att det finns flera områden
där Birgit Friggebo och jag kunde bli alldeles överens
om att de kollektiva lösningarna inte har varit lyckade
och att man bör föra ned mer makt i vardagsnära
situationer. Det sade jag också i mitt tidigare anföran-
de.
Men just tanken att det här bör gälla generellt som
princip över hela det politiska området är inte riktigt
genomtänkt. Det finns ju å andra sidan också viktiga
områden som inte kan föras ned på det sättet. Där bör
man stärka vanliga människors möjlighet att påverka
den demokratiska beslutsprocessen i stället för att
avpolitisera.
I några fall - det skall jag ge Birgit Friggebo rätt i
- är vi överens om det arbete som bedrivs i KU. Men
jag tycker ändå att Folkpartiet borde kunna komma
betydligt längre om man verkligen menar allvar med
att man vill stärka vanliga enkla människors ställning
i samhället.
</anforandetext>
<intressent_id>0447198048312</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>197715</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0917/#anf97</protokoll_url_www>
</anforande>
