2348805 GL0917 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:17 Onsdagen den 22 oktober 1997/98 17 1997-10-22 00:00:00 Särskild debatt om Amsterdamfördraget särskild debatt DD837D45-49ED-41B1-B5BF-7276CBCD1DF9 9 LARS TOBISSON (m) m Fru talman! Jag kan försäkra utrikesministern att jag kan hantera min besvikelse över innehållet i Amsterdamfördraget. Där finns en del framsteg, men tyvärr är de otillräckliga vad avser den viktigaste frågan, nämligen institutionella förberedelser, ändrade beslutsprocesser, för att kunna genomföra en utvidg- ning till kanske tio nya medlemsländer. Även om det är riktigt att ratifikationen ännu inte är klar, är Amsterdamfördraget för mig något som vi egentligen har lagt bakom oss i det politiska arbetet. Nu ser jag fram emot, och ägnade därför större delen av mitt anförande åt, Agenda 2000 och det forsatta reformarbetet. Men utrikesministern återkommer då till syssel- sättningsfrågan. Jag skall ge några ytterligare syn- punkter på den. Jag vidhåller att regeringen, genom att profilera inhemska hjärtefrågor under förhandling- en, har försökt att imponera på hemmaplan snarare än att påverka beslutsprocessen inom EU. Det här är på något sätt typiskt. Det är likadant när det gäller vårt förhållande till EMU. Genom sitt uppträdande bidrar man inte till lösningen av de viktiga frågorna utan åstadkommer tvärtom en minskning av Sveriges infly- tande i det europeiska samarbetet. Det är den interna splittringen som hindrar påverkan på de stora fram- tidsfrågorna i det europeiska samarbetet. Tvärtemot vad socialdemokrater vill ge sken av, inleddes EU:s arbete med sysselsättningsfrågor inte i och med att Sverige inträdde i unionen. Där fanns tidigare vitboken om tillväxt, sysselsättning och kon- kurrens, och där fanns framför allt de fem Essenpunk- terna som ju vi i Sverige gång efter annan vid topp- möten har bekräftat att vi står bakom. Men det konsti- ga är då att utrikesministern aldrig besvarat denna fråga: Om det är så viktigt med samordning av syssel- sättningspolitiken, varför har man då samtidigt sagt att man inte avser att efterkomma två väsentliga punkter, nämligen sänkta löneskatter och avreglering av arbetsmarknaden? När konferensen startades, lanserade Socialdemo- kraterna tanken på en sysselsättningsunion. Grundtan- ken är att medan ett enskilt EU-land inte på Keynesi- anskt maner kan expandera sig ur problem, skulle detta vara möjligt om hela EU samfällt gjorde det. Man skulle alltså kunna få en efterfrågestimulans för att minska arbetslösheten. Det är ju egendomligt med hänsyn till att statsministern nu ligger vaken på nät- terna för att han oroar sig för en samordning av fi- nanspolitiken, men det var den uppläggning man hade. Detta stämmer inte överens med andra länders strävan att med utbudspolitiska åtgärder angripa strukturfel. Vi kan erinra oss Tony Blairs starka för- ord för flexibilitet på arbetsmarknaden. Den här kampanjen var inte utan missljud. Marga- reta Winberg kom till EU-nämnden en gång och för- klarade att hon med kraft skulle bekämpa försök till samordning och harmonisering. Det var bara det att det var vad Socialdemokraterna sade sig syfta till. Nu blev det ett särskilt sysselsättningskapitel. Men det är som jag sade förut: Ett nytt avsnitt i fördraget ger inga nya jobb. Det här kapitlet öppnar verkligen inte, och det ser jag med tacksamhet på, för en gemensam ef- terfrågestimulans. Innehållet är ju tämligen besked- ligt. Det handlar om informationsutbyte, statistikin- samling och rekommendationer. Möjligen kan, som jag sade, de regelbundna uppföljningssammanträdena i kommittén göra det svårare för Socialdemokraterna att undvika åtgärder som andra är överens om skulle minska arbetslösheten. Vi behöver göra det här - och den möjligheten finns, det skall vi arbeta för - till en union för arbete och företagande, och det förutsätter sänkta skatter och avreglering. Jag har berört angelägenheten av att vi nu hastar fram, att vi får fram en lösning i fråga om de institu- tionella aspekterna. Vad avser regeringen göra för att ta upp de här frågorna, så att de lyfts fram och gör ett inval av nya medlemsländer möjligt? 0245320188502 N 2010-01-01 00:00:00 197627 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0917/#anf9