<anforande>
<dok_hangar_id>2348805</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0917</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:17 Onsdagen den 22 oktober</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>17</dok_nummer>
<dok_datum>1997-10-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utbildning i teckenspråk för vissa föräld- rar, m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>9AF9C61B-2D66-4C18-BED2-24C4C633E6C0</anforande_id>
<anforande_nummer>78</anforande_nummer>
<talare>ALICE ÅSTRÖM (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag får tacka för svaret. Jag tror och
ser att det nu har börjat gå framåt i denna fråga. Att
man får ge föräldrar till döva barn utbildning i tecken-
språk är ett stort steg framåt. Men jag tyckte ändå det
var viktigt att lyfta frågan och visa att det finns fler
problem. Det behövs mer utveckling. Arbetet med
den här frågan kommer att fortsätta, och mycket av
det som nu har lyfts fram och som skall genomföras i
framtiden kommer att innebära att de här problemen
får en bra lösning.
</anforandetext>
<intressent_id>042839539117</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>197696</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0917/#anf78</protokoll_url_www>
</anforande>
