2348805 GL0917 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:17 Onsdagen den 22 oktober 1997/98 17 1997-10-22 00:00:00 Särskild debatt om Amsterdamfördraget särskild debatt F2CE21FB-2B30-4257-A22F-8D6BF938259B 19 PETER ERIKSSON (mp) mp Herr talman! Jag förstår att de som tittar på TV tycker att det blir en ganska förvirrad debatt. Modera- terna vägrar att över huvud taget diskutera innehållet i Amsterdamfördraget. Inte en enda gång har jag hört att Tobisson har gått in på sakfrågorna. Utrikesministern pratar helst och långvarigt om sysselsättningsfrågorna, där det i praktiken har hänt mycket litet i substantiella förändringar. Men hon pratar inte om förändringarna i utrikespolitiken, där det har hänt mycket, om förändringarna i säkerhets- politiken, om Europol eller om Schengensamarbetet, om de gemensamma yttre gränserna eller om den nordiska passfriheten, som vi inte vet hur det kommer att bli med. Men några frågor har åtminstone utri- kesministern besvarat. Jag påstår inte att utrikesminis- tern helt och hållet vill låta bli att debattera. Jag ställde några frågor och diskuterade det svenska förhållandet till Nato. Jag menar att det för- drag som vi diskuterar i dag är ytterligare ett steg på vägen för Sverige in i ett Natomedlemskap. Jag skulle faktiskt vilja att utrikesministern tog den här diskus- sionen på allvar. Mina frågor är: Hur kommer det sig, och det borde det vara enkelt att svara på, att ett be- slut från VEU den 22 juli med en lång rad nya frågor om Sveriges utökade inflytande i VEU, om fullt del- tagande i planeringen och om VEU:s utökade infly- tande i Nato plötsligt finns med i det här fördraget, i den nya grundlag som vi skall ha? Hur går det till när det kan ske en månad efter att slutförhandlingarna egentligen är färdiga? Hur kommer det sig att Sveri- ges riksdag och EU-nämnden varken informerats eller fått möjlighet att samråda i den här frågan? Den andra frågan i det här sammanhanget är, ef- tersom utrikesministern själv tog upp det: Varför krävde inte Sverige att EU måste ha ett FN-mandat när man går ut i omvärlden med militära stridande förband? Om det fortfarande är en svensk hållning att svenska soldater när de går ut i omvärlden och deltar i strid och krig skall ha ett FN-mandat bakom sig, var- för kräver inte Sverige och utrikesministern när man har de här förhandlingarna att det också skall gälla i EU, där vi är medlemmar? Jag trodde att det var för att vara med och försöka påverka på det sättet som vi hade gått in i EU. Men skälet är tydligen ett annat. Jag tror jag nöjer mig med de frågorna. 0447198048312 N 2010-01-01 00:00:00 197637 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0917/#anf19