<anforande>
<dok_hangar_id>2348804</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0916</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:16 Tisdagen den 21 oktober</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>16</dok_nummer>
<dok_datum>1997-10-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1997/98:13 om po- lisväsendet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>F35248A0-C7AA-4AA4-AC20-3C4C55B36039</anforande_id>
<anforande_nummer>8</anforande_nummer>
<talare>Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Siw Persson har slutit sig till att
"hälsotillståndet inom polisväsendet är långt ifrån
gott". I sin slutsats utgår hon från en rapport som
JUSEK nyligen har presenterat och som är baserad på
en enkät bland polissektionens medlemmar. Siw Pers-
son har därför ställt fyra frågor. Hon frågar för det
första vad jag avser att vidta för åtgärder för att för-
bättra polischefernas förtroende för Rikspolisstyrel-
sen. För det andra undrar hon vad jag avser att göra
för att reda upp den oklara och otydliga polisorgani-
sationen. För det tredje vill hon veta vilka åtgärder jag
avser att vidta för att se till att beslutade åtgärder
förankras hos de ansvariga chefer som skall genom-
driva dem. Slutligen frågar hon vilka åtgärder jag
avser att vidta för att polisorganisationen skall bli
likartad över hela landet.
På Siw Perssons första fråga - vad jag avser att
göra för att förbättra polischefernas förtroende för
Rikspolisstyrelsen - är mitt svar att det i första hand
är en fråga för Rikspolisstyrelsen. Jag vet att en aktiv
dialog förs mellan Rikspolisstyrelsen och länspolis-
mästarna för att utveckla och stärka arbetsgivarrollen
inom polisväsendet. Jag är övertygad om att resultatet
av detta arbete skapar goda förutsättningar för ett
förtroendefullt samarbete och en effektivisering av
polisens arbete. Av JUSEK:s rapport framgår dess-
utom att en majoritet av de tillfrågade i undersökning-
en har mycket stort eller ganska stort förtroende för
Rikspolisstyrelsens ledning.
Med anledning av Siw Perssons andra fråga om
vad jag avser att göra för att reda upp den oklara och
otydliga polisorganisationen, måste jag säga att jag till
viss del kan ge henne rätt när hon påstår att polisor-
ganisationen är otydlig. Jag kan också förstå hennes
önskemål om att polisorganisationen skall bli likartad
över hela landet. Samtidigt får man inte bortse från att
dagens organisation ju också innebär mångfald, va-
riation och flexibilitet som är till gagn för polisverk-
samheten.
Vad gäller polisväsendets styrsystem kommer re-
geringen att inom kort tillkalla en kommitté med
uppgift att utreda och lämna förslag för att skapa en
enkel, entydig och därmed effektivare och mer ända-
målsenlig beslutsstruktur. Arbets- och ansvarsfördel-
ningen mellan länsstyrelsen, länspolismästaren, po-
lisstyrelsen och polisnämnden är i dag i flera avseen-
den otydlig, vilket de förtroendevalda allt oftare på-
pekar. De oklarheter som finns leder också till att de
förtroendevaldas ansvar och inflytande blir svagare än
vad som varit avsikten med det senaste årtiondets
reformer. En viktig uppgift för kommittén kommer att
vara att lämna förslag om hur polisens lokala demo-
kratiska förankring skall säkerställas inom ramen för
en ny ledningsstruktur och tydliggöra de förtroende-
valdas roll och ansvar.
På Siw Perssons tredje fråga om vad jag avser att
göra för att se till att beslutade åtgärder förankras hos
de ansvariga chefer som skall genomdriva dem, vill
jag svara följande. Det är naturligtvis viktigt att den
högsta ledningen inom alla organisationer förankrar
de beslut som den fattar, så att dessa accepteras av de
enheter inom organisationen som skall omsätta beslu-
ten i handling. Förutsättningen för en bra beslutsstruk-
tur är ju en dialog och växelverkan mellan dem som
fattar besluten och dem som har att praktiskt utföra
åtgärderna. Inom polisväsendet pågår en utveckling
av ekonomi- och resultatstyrning, vilket bl.a. innebär
att resultat- och budgetdialoger förs mellan Rikspo-
lisstyrelsen och polismyndigheterna. Detta arbetssätt
skapar goda förutsättningar för att beslutade åtgärder
förankras hos de chefer som har ansvaret för genom-
förandet och att resultaten av utförda åtgärder följs
upp.
Slutligen till Siw Perssons fjärde fråga om vad jag
avser att vidta för åtgärder för att polisorganisationen
skall bli likartad över hela landet. Regeringen har som
mål att varje län skall utgöra en enda polismyndighet,
och i januari nästa år kommer samtliga län utom
Västerbottens län att uppfylla det målet. Också i
Västerbotten är avsikten att under våren 1998 genom-
föra en sådan organisation. Riksrevisionsverket har i
sin rapport Hinder för ett effektivare resursutnyttjan-
de pekat på att de flesta län är alltför små för att upp-
nå tillräcklig bärkraft både vad avser administrativt
stöd och operativ verksamhet. Rikspolisstyrelsen har
nyligen tagit initiativ till en intern utredning som bl.a.
syftar till att belysa för- och nackdelar med en regio-
nalisering av polisen. Jag anser att det är en viktig
fråga för framtiden, och jag kommer därför att noga
följa utvecklingen och ta de initiativ som framöver
kan komma att krävas.
Mot bakgrund av vad jag redogjort för kan konsta-
teras att den för polisväsendet viktiga uppgiften att
utveckla arbetsledning och resultatuppföljning är
uppmärksammad och måste fortsätta att utvecklas.
Avslutningsvis vill jag säga att det för närvarande
pågår ett intensivt arbete för att komma till rätta med
de hinder som finns för att bedriva en effektiv poli-
sverksamhet.
</anforandetext>
<intressent_id>023712446506</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>197576</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0916/#anf8</protokoll_url_www>
</anforande>
