<anforande>
<dok_hangar_id>2348804</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0916</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:16 Tisdagen den 21 oktober</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>16</dok_nummer>
<dok_datum>1997-10-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellationerna 1997/98:11 och 12 om tunnelbygget genom Hallandsåsen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>802C4B45-393F-498D-A73F-DCE486E3C220</anforande_id>
<anforande_nummer>42</anforande_nummer>
<talare>PER LAGER  (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Miljöministern hade inte möjlighet att
svara på de frågor jag ställde. Jag kan förstå det. Min
aspekt var vad som händer sedan och vad vi kommer
att göra vid nästa stora katastrof. Jag undrade hur det
ser ut då.
I skenet av den ohyggliga katastrofen på, i och
runt omkring Hallandsåsen vill jag att miljöministern
gör några överväganden. I stället för att som nu avlö-
va den centrala miljökompetensen på Naturvårdsver-
ket borde man satsa på den miljöforskning som hör
hemma där, inte minst på akuta katastrofinsatser.
Ironiskt nog är just den person som är ansvarig för
analysarbetet av blodprov nu varslad om uppsägning.
Jag tycker att det är talande. Framför allt anser jag att
det innebär att man faktiskt måste se över hur man
långsiktigt skall klara av den svenska miljöforskning-
en och hur man skall kunna ta det nationella ansvaret.
</anforandetext>
<intressent_id>075043103804</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>197610</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0916/#anf42</protokoll_url_www>
</anforande>
