<anforande>
<dok_hangar_id>2348801</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0913</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:13 Torsdagen den 9 oktober</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>13</dok_nummer>
<dok_datum>1997-10-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Rattfylleri </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>A9F24C28-71F2-4DEC-9A88-0DE443574C91</anforande_id>
<anforande_nummer>4</anforande_nummer>
<talare>BIRTHE SÖRESTEDT (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det är angeläget att vi får en ny lag-
stiftning mot drograttfylleri. Vi vill minska olyckor
och incidenter i trafiken och uppnå en bättre trafiksä-
kerhet. Den nuvarande lagstiftningen fyller inte en
sådan funktion. Justitieutskottet har tidigare uttalat att
det bör bli ändringar i lagstiftningen och att det bör
bli bättre möjligheter till kontroll av narkotika och
andra preparat. Det råder inga delade meningar om att
det behövs reglering och att en sådan bör komma till
stånd snarast.
Kravet på ökad nykterhet i trafiken har lyfts fram
med hjälp av de förändringar som har genomförts,
bl.a. att sänka promillegränsen för alkohol. Men med
drograttfylleri har det inte skett någon förändring. Det
måste stå klart för var och en att det inte bara är alko-
hol utan även andra droger som inte hör ihop med
bilkörning. Det finns undersökningar som visar att
problemet med drogpåverkade förare växer. Den
ökande konsumtionen av läkemedel i samhället och
narkotikans utbredning talar för en sådan ökning.
Under senare år har två utredningar belyst hur vi
skall angripa drogerna i trafiken. Det är dels en depar-
tementspromemoria där olika sätt att effektivisera
bestämmelserna om drograttfylleri har analyserats,
dels Drograttfylleriutredningen som provat olika
möjligheter till en användbar reglering för att förbätt-
ra trafiksäkerheten.
Utredningarna visar att det här inte är någon enkel
fråga. I en reglering måste vi komma åt både de legala
och de illegala drogerna. Det gäller narkotika och
narkotiska preparat. Det gäller olika läkemedel och
lösningsmedel. Reglerna måste vara utformade för att
främja trafiksäkerheten. De skall också förmedla det
pedagogiska budskapet att droger som innebär en fara
inte skall förekomma i trafiken. Allmänna straffrätts-
liga principer måste gälla. Naturligtvis får rättssäker-
heten för den enskilde individen inte försämras.
Drograttfylleriutredningen har i sitt betänkande
inte föreslagit en s.k. nollgräns, dvs. gränsvärden för
narkotika och andra droger. Man har föreslagit för-
ändringar i fråga om straffansvaret för s.k. kliniskt
rattfylleri och ökade möjligheter för polisen att kon-
trollera om en förare är drogpåverkad.
Utredningen har remissbehandlats. Jag menar att
det är oerhört viktigt att den här svåra frågan verkli-
gen ges tid för beredning. Det pågår en sådan i depar-
tementet. En lagrådsremiss väntas under våren. Re-
servanterna, dvs. Centern, Folkpartiet och Kristdemo-
kraterna, önskar få ett förslag redan under hösten. De
vill att utskottet skall ge regeringen detta till känna.
Det är lika angeläget att vi får ett skyndsamt för-
slag som att vi verkligen får ett instrument för att
kunna ingripa mot drograttfylleriet.
Därför kan jag inte se att man inte kan vänta till
dess att beredningen är klar. Det måste få ta den tid
det tar så att vi får ett förslag där vi verkligen kan
komma åt drogerna i trafiken.
Fru talman! Jag yrkar avslag på reservationen och
bifall till hemställan i betänkandet.
</anforandetext>
<intressent_id>0753292035001</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>197363</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0913/#anf4</protokoll_url_www>
</anforande>
