<anforande>
<dok_hangar_id>2348910</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09122</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:122 Onsdagen den 10 juni</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>122</dok_nummer>
<dok_datum>1998-06-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Partiledardebatt </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>partiledardebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>072763E1-4B9D-498A-893B-88103F2529DB</anforande_id>
<anforande_nummer>43</anforande_nummer>
<talare>ALF SVENSSON (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag har alltid tyckt, och tycker fort-
sättningsvis, att folk skall ha rätt att arbeta så mycket
de själva vill. De skall kunna göra den bedömningen.
Det är väldigt lätt att stå här och säga: Skall vi inte
sänka arbetstiden för alla människor? Men frågan är
vem som skall betala det.
Vi kan se att vi nu har en arbetslöshet så omfat-
tande att vi får kosta på den 150 miljarder kronor. Det
problemet löser vi inte genom att dela upp den mängd
arbete vi har i mindre delar, utan det löser vi genom
att få fler i arbete. Då får vi mer resurser så att vi kan
hjälpa folk att få kortare arbetstider.
</anforandetext>
<intressent_id>0739780276601</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>210161</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09122/#anf43</protokoll_url_www>
</anforande>
