2348909 GL09121 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:121 Tisdagen den 9 juni 1997/98 121 1998-06-09 00:00:00 Tilläggsbudget 1 för budgetåret 1998 samt riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, 5C2CB63F-6D08-4F9E-9CD3-9DCA7419BEE4 82 ISA HALVARSSON (fp) fp Herr talman! Låt mig först ställa en fråga till Rolf Kenneryd apropå fastighetsskatten. Han skröt faktiskt litet grand om att man hade lyckats få resultat. Vad är det för fel på att fatta underbyggda beslut i riksdagen? Vi har under hela mandatperioden försökt att få till en minskning av fastighetsskatten och en reducering när det gäller permanentboende i attraktiva områden, men det har Centern röstat nej till. Det har inte skett på gator och torg utan i skatteutskottets sessionssal. Herr talman! Om Sverige skall ha en chans att hä- va massarbetslösheten måste bl.a. skatterna på arbete sänkas. Folkpartiet vill ha skattesänkningar som i princip helt koncentreras på att skapa förutsättningar för fler reguljära jobb i näringslivet. Sverige har den industrialiserade världens högsta skatteuttag på arbe- te, som om arbete vore någonting ont som man vill minimera. I EU är det genomsnittliga skatteuttaget på arbete ca 42 %, enligt Eurostat. I Sverige är motsva- rande siffra 56,2 %. Ja, ni hörde rätt - 42 % mot 56,2 %. Om man tittar på kostnaden för en tjänst ser man att mellan 63 % och 74 % utgörs av skatter och socia- la avgifter. De höga skatterna bromsar naturligtvis framväxten av fler jobb. Det vore faktiskt konstigt annars. Till skillnad från regeringen menar vi att det finns ett samband mellan kostnaden för arbetet och efter- frågan på arbetskraft. Ju lägre kostnad för att anställa och bibehålla arbetskraft desto fler anställda i reguljä- ra jobb. I andra sammanhang accepterar regeringen min- sann att det finns ett samband, t.ex. när det gäller skatt på cigaretter, alkohol, bensin och utländsk specialise- rad arbetskraft. I vårpropositionen för regeringen ett långt reso- nemang om det sambandet när det gäller cigaretter. Ju lägre skatt desto fler legalt sålda cigaretter i Sverige. Folkhälsoinstitutets generaldirektör Agneta Dreber menar att det står klart att den minskade cigarettför- säljningen under fjolåret inte bara beror på att den svarta marknaden har ökat. 200 000 färre röker dagli- gen. Om de hade fortsatt att röka hade hälften av dem dött i förtid. Hon hänvisar till en studie som bekräftar att höga priser är ett av de mest verksamma sätten att minska rökningen. Så är det naturligtvis också när det gäller skatt på arbete. Det gäller i synnerhet jobb i tjänstebranscher som riktar sig till privatpersoner. Ju lägre skatt på tjänster, desto fler vita jobb. Folkpartiet prioriterar skattesänkningar på jobb framför skattesänkningar på cigaretter. Socialdemo- kraterna gör tvärtom, sänker skatten för det skadliga tobaksbruket men fortsätter att med en drucken pape- gojas envishet bita sig fast vid att det inte skulle fin- nas något samband över huvud taget mellan skatte- tryck och sysselsättningsnivå. För att få fart på sysselsättningen i den privata tjänstesektorn vill vi sänka arbetsgivaravgifterna med sex procentenheter. Därutöver vill vi genomföra rejäla skattelättnader för s.k. hushållsnära tjänster. Den katastrofalt låga sysselsättningen i Sverige har flera orsaker. En viktig orsak är naturligtvis, som jag nyss nämnde, att vårt land har den industrialisera- de världens högsta skatteuttag på arbete. Orimliga skatteregler lägger en död hand över marknaden för vita hushållstjänster. Inkomstskatter, sociala avgifter och moms driver upp priset till nivåer som få männi- skor är beredda att betala. Många som skulle vilja betala för hjälp till hemmet, särskilt dubbelarbetande småbarnsföräldrar och äldre, tvingas avstå, och andra köper tjänsterna svart. Undersökningar tyder också på att svartarbetet är omfattande. Tusentals och åter tusentals människor arbetar utan att få del av trygghetssystemen, sjukför- måner, pension, osv., något som borde vara oaccepta- belt i ett välfärdssamhälle. Folkpartiet har tillsammans med moderaterna och kristdemokraterna arbetat fram ett förslag som inne- bär att det införs en skattereduktion på 50 % för pri- vatpersoners betalning av arbetskostnader för hus- hållstjänster som utförs i det egna hemmet. Det inne- bär att det vita priset kan halveras jämfört med dagens regler. Skattereduktionen begränsas till 25 000 kr per år, och vi har eftersträvat en så enkel och obyråkratisk lösning som möjligt. Förslaget låter sig lättast beskri- vas som en rejäl utvidgning av dagens ROT-system. I vår modell blir reduktionen större, men framför allt omfattas även kvinnors arbetsmarknad och kvinnligt företagande. För att få fart på sysselsättningen krävs inte bara att priset kommer ned till nivåer som många är bered- da att betala, utan det måste också bli lättare att bjuda ut tjänsterna, vare sig man gör det i företagsform eller som privatperson. Vi föreslår därför förenklingar för bildande och drift av i synnerhet mindre tjänsteföre- tag. Det skall vara lätt att starta och driva företag. Dessutom krävs administrativa förenklingar i de fall hushållen anlitar någon som inte är företagare, t.ex. ungdomar. Huvudsyftet med våra förslag är att skapa förut- sättningar för fler nya jobb. Vi bedömer att de här åtgärderna på sikt skall kunna ge upphov till mellan 50 000 och 100 000 nya arbetstillfällen. Vår för- hoppning är att en flora av nya småföretag skall växa fram, företag som på professionell basis erbjuder olika typer av tjänster till hushållen. Det ökar dess- utom effektiviteten i ekonomin, eftersom specialise- ringen ökar. Andra positiva effekter är att människor får en chans att inordna sig i ett legalt system och att svarta jobb blir vita. Humlan, ett projekt i Kungälv, har med hjälp av EU-pengar tagit reda på det mesta som går att ta reda på kring hushållstjänster: vilka som vill ha dem, vad tänkta köpare är beredda att betala, vilka som kan tänka sig att arbeta i branschen, vilka löner som är rimliga och hur ett system för avdrag för hushåll- stjänster skulle kunna utformas. Slutsatserna visar att vårt förslag om RUT-avdrag är attraktivt och önskvärt och att det inte behövs någon försöksverksamhet. Den kunskap som i dag finns om hushållstjänster visar att det inte längre handlar om att staten skall subventionera eller bekosta rikas pigor, utan att det handlar om att göra en dold sektor synlig och laglig. Det är dags för socialdemokraterna att ta av sig skygglapparna. Släng fördomarna och inse detta! Hittills i år har antalet företagare minskat med 7 000 jämfört med i fjol. Många uppfattar det också som alltför svårt och krångligt att bli sin egen. Nästan ingen av landets egenföretagare klarar t.ex. att själv sköta deklarationen. Den avskräckande effekten av omfattande administrativt arbete, myndighetskontak- ter, uppgiftslämnande, fackliga förhandlingar, m.m. skall inte underskattas när det gäller människors val mellan eget företagande och anställning. Det krävs därför långtgående förenklingar kring start och drift av företag och en systematisk rensning av regelverken. Många egenföretagare har inte minst genom utvecklingen av informationstekniken det egna hemmet som arbetsplats. I skattesystemet finns ett antal regler som försvårar för företagare att driva verksamheten från den egna bostaden, i synnerhet gäller det för dem som bor i villa. Vi menar att av- dragsmöjligheterna behöver förbättras. Herr talman! Folkpartiet fullföljer skattereformen och hävdar principen om hälften kvar. Vi avvisar därför införandet av den nya värnskatten. Vi vill av- skaffa dubbelbeskattningen av aktier och andelar i aktiefonder och införa en reformerad, enklare och lägre skatt på fåmansbolag. Det är orimligt att be- skattningen av riskkapital är hårdare än beskattningen av vanligt passivt banksparande. Om man sparar med visst risktagande skall man naturligtvis inte straffbe- skattas för det. Folkpartiet vill inte ha högre skatter, utan vi vill ha fler skattebetalare. Jag yrkar bifall till reservation nr 34, som handlar om skattepolitikens inriktning. Eftersom detta är min sista debatt i riksdagen vill jag rikta ett stort tack till talmän, kammarkansli, kammarservice, skatteutskottets kansli, ledamöter och övrig personal. För några år sedan gick jag runt med några sydafrikanskor här i huset, och det som de var allra mest imponerade av var att vi hade det så välstä- dat här. Och visst har vi en fin miljö att arbeta i! Tack för mig! 0303930476905 N 2010-01-01 00:00:00 209981 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09121/#anf82