<anforande>
<dok_hangar_id>2348909</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09121</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:121 Tisdagen den 9 juni</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>121</dok_nummer>
<dok_datum>1998-06-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Tilläggsbudget 1 för budgetåret 1998 samt riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak,</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>E4B9FAF8-4565-4D4F-ACD8-DDA64DAF9947</anforande_id>
<anforande_nummer>77</anforande_nummer>
<talare>Finansminister ERIK ÅSBRINK (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Låt mig först ta upp det ämne som
Roy Ottosson redan har debatterat med Jan Bergqvist.
Det gäller våra prognoser över arbetslösheten. Jag är
den första att skriva under på att alla prognoser är
osäkra. De ändras ju också från tid till annan. Det är
ingenting konstigt med det. Det händer saker som
påverkar bilden. Dessutom vidtar regeringen och
riksdagen åtgärder. Där skiljer vi oss från andra pro-
gnosmakare. Vi kan ju faktiskt påverka det förlopp
som andra konjunkturmakare enbart kan analysera
och bedöma.
Målet ligger fast. Jag bedömer att det är möjligt
att uppnå detta. Jag säger inte att det är lätt och själv-
klart. Det är det absolut inte. Våra nuvarande be-
dömningar leder fram till att vi når målet mot slutet av
år 2000. En del har sagt att det är för dåligt. Det borde
uppnås i mitten eller i början av året. Det kan man ju
diskutera. Men det står i alla händelser klart att vi
fortfarande har möjlighet att påverka detta under de
närmaste åren. Under förutsättning att vi har en soci-
aldemokratisk regeringen kan vi vidta ytterligare
åtgärder. Vi kommer inte att tveka att vidta ytterligare
åtgärder om det visar sig att sysselsättningsutveck-
lingen inte går åt rätt håll. Jag har förtröstan där. Det
är ingen nyhet att prognoserna är osäkra. Det är jag
den första att skriva under på.
Miljöpolitiken är ett stort kapitel som vi inte heller
hinner klarar av nu, lika litet som EMU-frågan. Vi har
ju varit mycket aktiva under den här perioden, även
om det har varit under kärva ekonomiska förhållan-
den. Vi har kunnat tillföra ökade resurser under sena-
re tid. Det sista ordet är säkert inte sagt här heller. Det
är klart att en ekonomi som växer och skapar ökade
resurser också ger oss utrymme för satsningar på detta
område.
Jag brukar säga i olika sammanhang att i mångt
och mycket, men inte till 100 %, går ju ekonomi och
ekologi hand i hand. I båda fallen handlar det om att
hushålla med knappa resurser. Ett ekonomiskt och ett
ekologiskt betraktelsesätt kan ju till stora delar sam-
manfalla. Jag är inte så bekymrad över utvecklingen
på detta område. Jag menar att vi också här har lagt
en god grund för utvecklingen under de närmaste
åren.
</anforandetext>
<intressent_id>0894934958205</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>209976</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09121/#anf77</protokoll_url_www>
</anforande>
