<anforande>
<dok_hangar_id>2348909</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09121</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:121 Tisdagen den 9 juni</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>121</dok_nummer>
<dok_datum>1998-06-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Tilläggsbudget 1 för budgetåret 1998 samt riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak,</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>F6B379CF-0F92-4BDE-B9FF-766EFF130CB4</anforande_id>
<anforande_nummer>108</anforande_nummer>
<talare>LARS HEDFORS (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Efter alla dessa överväldigande vack-
ra och snälla ord blir jag nästan förstummad, men inte
mer än att jag skall försöka svara på den konkreta
fråga som Rolf Kenneryd ställde till mig om möjlighe-
ten att minska skattetrycket. Jag skulle egentligen
kunna göra det med precis samma ord som Rolf Ken-
neryd har använt i talarstolen flera gånger, nämligen
att vi inte kan genomföra några skattesänkningar som
äventyrar den förda saneringspolitiken. Vi måste veta
att den står sig framöver. Vi kan inte genomföra några
skattesänkningar som äventyrar vården för de gamla
och de sjuka och utbildningssystemet i Sverige.
Allting tyder ju på att det går så pass bra för den
svenska ekonomin att vi förmodligen i framtiden
kommer att ha möjligheter att genomföra skattesänk-
ningar, men det skall vara rättvisa och riktiga skatte-
sänkningar. Det skall vara skattesänkningar för dem
som har fått stå ut med ganska mycket under sane-
ringspolitiken, nämligen låg- och medelinkomsttagar-
na.
</anforandetext>
<intressent_id>0637939864601</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>210007</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09121/#anf108</protokoll_url_www>
</anforande>
