<anforande>
<dok_hangar_id>2348908</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09120</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:120 Måndagen den 8 juni</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>120</dok_nummer>
<dok_datum>1998-06-08 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 4 §) Det nya pensionssystemet (forts. SfU13)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>22F2A544-FAC6-45D8-8B69-5BC0B6B89393</anforande_id>
<anforande_nummer>158</anforande_nummer>
<talare>RAGNHILD POHANKA (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Våra barn är morgondagens föräldrar.
I övermorgon är de pensionärer och far- och morför-
äldrar. Vi måste lämna ett bra liv åt våra barn och
barnbarn. Det är bara inom de ramar som naturen
sätter som vårt samhälle under en längre tid kan upp-
rätthålla välstånd och välfärd. Det är inte för sent men
det är bråttom. Ju längre förändringen dröjer, desto
djupare blir problemen och desto svårare blir om-
ställningen. Den tidsmarginal som vi hade i går har
redan minskat. Tiden rinner som sand mellan fingrar-
na.
Vi accepterar inte utvecklingen mot det här priva-
ta sparandet, utan vi menar att det är ett solidariskt
överförande till gemensamma pensioner som det
handlar om.
Vägen till framtiden går inte via börsvinster, anser
vi i Miljöpartiet. Vägen till framtiden går i stället
genom människors hjärtan och solidaritet. Finns mo-
det, kraften och viljan, då finns det också en framtid
där alla får vara med och dela på det som vi har sparat
för, alltså de som inte längre är i verksam ålder.
</anforandetext>
<intressent_id>0161018662505</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>209870</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09120/#anf158</protokoll_url_www>
</anforande>
