2348800 GL0912 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:12 Onsdagen den 8 oktober 1997/98 12 1997-10-08 00:00:00 Vissa hälso- och sjukvårdsfrågor C1095EF3-AC58-4D19-87A0-37E8060E40E7 56 CATHERINE PERSSON (s) s Fru talman! Betänkandet SoU2, Vissa hälso- och sjukvårdsfrågor, omfattar totalt ca 140 motionsyrkan- den. Det berör en rad olika områden, från stora, över- gripande områden som sjukvårdens finansiering och organisation till små, avgränsade ämnen. Utskottsbe- handlingen har inneburit att det har funnits enighet i flera av frågorna, och det har avgivits ett tillkännagi- vande och ett trettiotal reservationer. Jag kommer att beröra en del av områdena. Jag vill börja med den fråga som lett till förslag om tillkännagivande. Utskottet har behandlat en s- motion om behovet av lagändring gällande preven- tivmedel. Motionärerna tar upp det olyckliga i att kostnaden för olika preventivmedel är olika. Utskottet anser att regeringen på lämpligt sätt bör överväga författningsregleringen på området och konsekven- serna av denna samt komma med förslag till riksdagen på hur en utjämning av patienternas kostnader i detta sammanhang kan ske. Ett enigt utskott anser att riks- dagen bör ge regeringen detta till känna. Så går jag över till det avsnitt som omfattar sjuk- vårdens finansiering, organisation och inriktning. Avsnittet innehåller också frågor som kvalitet, vård- nivå och folkhälsofrågor. Hälso- och sjukvården betyder mycket för alla människor, både när man är frisk och när man är sjuk. Hälso- och sjukvården är av grundläggande betydelse för välfärden och människors trygghet. Likaså är folkhälsoarbete viktigt för att det skall vara möjligt att nå hälso- och sjukvårdens mål. Det synes ju vara så att alla partier är överens om detta. Dessvärre bekräftas inte detta när jag läser moderaternas motioner och reservation. Moderaterna är ju det parti som tydligast avviker. Moderaterna föreslår en försäkringslösning som skulle innebära förändrad finansiering och styrning av sjukvården. Med en sådan lösning som Moderaterna förespråkar anser jag det inte vara möjligt att, som vi socialdemo- krater vill, uppnå en god hälso- och sjukvård åt alla människor. Vi socialdemokrater vill ha en god hälso- och sjukvård, som inte tar ställning till människors status vad gäller ekonomi och hälsa. Det är ju så att valet av modell för att finansiera sjukvården är totalt avgöran- de för om vi skall kunna erbjuda en väl tillgänglig kvalitativ vård och omsorg till alla människor, och då menar jag verkligen alla. Moderaternas system skulle inte kunna garantera vård till alla på lika villkor. Moderaternas system skulle premiera de friska och straffa de sjuka. Nej, det vill vi inte ha. Låt oss därför värna en solidarisk, skattefinansierad och rättvist fördelad sjukvård. I flera motioner tas upp frågor som kvalitet, vård- nivå och folkhälsofrågor. Det är viktigt att människor har närhet till god bassjukvård, som flera partier ock- så har talat om. Här fyller primärvården en stor funk- tion, och den är den naturliga basen i sjukvårdssyste- met. Alla patienter har i dag rätt till en fast läkarkon- takt enligt hälso- och sjukvårdslagen. Det är också viktigt att människor vid behov har tillgång till hög- specialiserad sjukvård av god kvalitet om så skulle behövas. För att göra detta möjligt är det angeläget att vårdinsatserna sker på rätt nivå, så att det blir kost- nadseffektivt. En snabb medicin-teknisk utveckling ställer krav, samtidigt som det ger nya möjligheter. Det pågår i dag ett omfattande arbete i kommuner och landsting för att förändra och förbättra sjukvårdsstrukturen. En fortsatt strukturomvandling är nödvändig för att man skall kunna använda de samlade resurserna på ett effektivare sätt. Det är också angeläget, som Centern har framfört, att samverkan mellan olika vårdgivare blir bättre. För att underlätta detta fattade riksdagen i våras beslut om ett effektivare utnyttjande på rehabili- terings- och samverkansområdet, och det aviseras också ytterligare förslag i budgetpropositionen för att ta fler steg på detta område. Enligt Socialstyrelsens folkhälsorapport 1997 framgår att svenska folkets hälsa har förbättrats. Det är glädjande. Samtidigt finns det tecken på ökande folkhälsoproblem. Folkhälsoarbetet är därför ett pri- oriterat område. Det är viktigt att här följa utveckling- en. Detta görs också av sjukvårdshuvudmännen och ansvariga myndigheter. Jag delar i huvudsak bedömningen i de motioner som berör folkhälsofrågorna. Samtidigt kan jag också konstatera att väldigt mycket är på gång inom det här området. Det pågår arbete i statliga kommittéer. Bl.a. kan nämnas den tillsatta parlamentariska kommitté som har till uppgift att utarbeta förslag till nationella mål för hälsoutvecklingen. Kommittén skall också särskilt analysera och lämna förslag vad avser att minska hälsoskillnader mellan olika grupper i be- folkningen. Grunden för en god hälsa byggs givetvis med hjälp av flera olika samverkande faktorer. Saneringen av den svenska ekonomin har inneburit svåra påfrest- ningar för en del människor. Men en ekonomi i balans är en nödvändig förutsättning för att man skall kunna arbeta för en jämlikare folkhälsa. När jag berör saneringen av den svenska ekono- min är det naturligt att glida över till kvaliteten i sjuk- vården. För att bibehålla kvalitet eller t.o.m. kunna öka kvaliteten har kommuner och landsting tillförts ökade statsbidrag under 1997. Det kommer också att tillföras ytterligare resurser de närmaste åren. Sane- ringen av den svenska ekonomin har gjort detta möj- ligt. Det kommer givetvis att innebära bättre möjlig- heter för kommuner och landsting att bedriva en god kvalitativ sjukvård. En del motioner berör personal- och utbildnings- frågor i sjukvården. Det är viktigt att vi har intresse- rad och kompetent personal. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att kvalitets- och kompetensut- veckling skall ges hög prioritet i syfte att långsiktigt trygga en hälso- och sjukvård av just god kvalitet liksom en kompetent personal. En del pengar är också öronmärkta för detta. I en motion föreslås en utredning om psykiatrin. Psykiatrireformen trädde i kraft den 1 januari 1995. Socialstyrelsen har redan i uppdrag att följa reformen och att rapportera till regeringen. I den senaste års- rapporten konstateras att det krävs ytterligare några år för att tydligt kunna avläsa reformens effekter. Man anser dock att reformen är på rätt väg och att det i de allra flesta kommuner görs intensiva insatser men att reformen i sin helhet försenas. Möjligheterna att ge- nomföra reformen ökar i och med det ökade statsbi- draget till kommunerna. Socialministern har också här uttalat att hon har för avsikt att följa reformen mycket noga. Inom kort väntas slutbetänkande från kommittén om vård och stöd till barn och ungdomar med psykis- ka problem och från kommittén med uppgift att ut- värdera lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård. Några motioner berör bemötande i sjukvården. Här är också en del arbete på gång. Bemötandeutred- ningen har tidigare avlämnat ett betänkande som remissbehandlats. Socialdepartementet arbetar med ett genderprogram för social välfärd. Ett genderpers- pektiv skall ingå i all verksamhet. Förslag och verk- samheter skall analyseras utifrån båda könens behov och förutsättningar i syfte att höja kvaliteten och ef- fektiviteten. Fru talman! Jag yrkar slutligen bifall till utskottets hemställan och avslag på de reservationer som fram- förts. 0903751303011 N 2010-01-01 00:00:00 197222 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0912/#anf56