<anforande>
<dok_hangar_id>2348800</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0912</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:12 Onsdagen den 8 oktober</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>12</dok_nummer>
<dok_datum>1997-10-08 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Handikappolitik </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>7EACD5A0-C514-4326-A2AF-EB399D9D677D</anforande_id>
<anforande_nummer>114</anforande_nummer>
<talare>KERSTIN HEINEMANN (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Inledningsvis vill jag säga att Folk-
partiet anser att regeringens skrivelse om handikap-
politiken är ett mycket tunt dokument. Vi saknar en
övergripande strategi från regeringen. Det enda områ-
de som regeringen har profilerat sig på under den här
mandatperioden är försämringar och förändringar
inom handikappreformen. Vi har därför i vår motion
lyft fram områden där regeringens politik har uppen-
bara brister och rentav är skadliga för många funk-
tionshindrade.
Först och viktigast har vi föreslagit ett återställan-
de av handikappreformen. För bara en liten stund
sedan har majoriteten beslutat om ytterligare föränd-
ringar och försämringar i handikappreformen. Vår
motion stöds glädjande nog av Moderata samlings-
partiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna, och det
känns bra. Folkpartiet anser att ett återupprättande av
handikappreformen är det allra viktigaste just nu.
Handikappolitiken berör många områden. Rege-
ringen har föreslagit en utredning om tillgängligheten
i vardagsmiljön. Vi tycker inte att det behövs fler
utredningar, utan att arbetet i stället skall inriktas på
att avhjälpa mindre hinder i offentlig miljö. Enkla
åtgärder kan klaras snabbt, men för mer omfattande
krävs längre tid. Varje ansvarig myndighet måste
därför upprätta planer som anger i vilken takt och på
vilket sätt tillgänglighetsproblemet skall lösas. För det
behövs det ingen ny utredning.
Herr talman! Hjälpmedel är för många helt avgö-
rande för att t.ex. kunna äta, gå och arbeta. Kvaliteten
på hjälpmedelsförskrivningen är varierande. Det har
vi fått exempel på från bl.a. handikapporganisationer-
na. Det gäller att se till att den enskilde får rätt hjälp-
medel, men också att informera om hur de skall an-
vändas. Kvaliteten måste förbättras. Många gånger är
väntetiderna för att få hjälpmedel orimligt långa.
Folkpartiet föreslår därför att vårdgarantin skall utök-
as till att omfatta hjälpmedel som är medicinskt moti-
verade. De som är i behov av hjälpmedel skall få
snabb hjälp och komplicerade hjälpmedel senast inom
tre månader.
Herr talman! Att ha ett arbete är viktigt för alla
människor. För några behövs särskilda åtgärder, som
lönebidrag eller arbete inom Samhall. Samhall skall
ge arbetsmöjligheter till dem som har de svåraste
funktionshindren. Handledare för personer med funk-
tionshinder, s.k. job coach, måste införas som en
reguljär åtgärd och utnyttjas på bred front för att un-
derlätta för funktionshindrade att få arbete. Detta kan
utvecklas genom ett flexibelt utnyttjande av löne-
bidragen.
Det förekommer också en diskriminering av funk-
tionshindrade i arbetslivet. Handikappombudsmannen
har fått in många anmälningar. Därför behövs en
lagstiftning som skall gälla vid anställningar. Samma
regler mot diskriminering behövs också vid startande
av företag. Banker och andra långivare får inte försvå-
ra för enskilda att starta eller driva företag med hän-
visning till funktionshinder. Det behövs en lagstift-
ning mot diskriminering i arbetslivet. Lagstiftningen
måste kunna användas vid uppenbar diskriminering.
Vi anser också att handikappombudsmannen måste
ges rätt att väcka talan om någon diskrimineras på
grund av sitt funktionshinder.
Men det behövs också en lag som förbjuder dis-
kriminering av personer med funktionshinder, en lag
som skall likställas med lagen mot diskriminering på
grund av kön, hudfärg eller etnisk tillhörighet. Frågan
om en sådan här lag har dragits i långbänk av den
socialdemokratiska regeringen. Den senaste åtgärden
är att man har tillsatt en särskild utredare för att ännu
en gång utreda frågan om diskriminering i arbetslivet.
Det behövs en lagstiftning som förbjuder diskrimine-
ring, inte bara i arbetslivet utan i andra sammanhang
också. Det händer att t.ex. restaurangägare avvisar
funktionshindrade med hänvisning till att "de skulle
störa de andra gästerna". Det är uppenbart att rätts-
skyddet för människor med funktionshinder måste
stärkas i Sverige. Flera länder har redan säkrat dessa
rättigheter i diskrimineringslagar, t.ex. USA, Kanada,
Nya Zeeland, Australien och Sydafrika. Det är hög tid
att Sverige får en sådan lagstiftning.
De psykiskt funktionshindrade är en särskilt sårbar
grupp. Socialstyrelsen har i sin slutrapport om handi-
kappreformen anfört att gruppen psykiskt funktions-
hindrade har särskilda behov av kontaktman eller
någon form av personligt ombud som kan företräda
den enskildes intressen i kontakter med myndigheter-
na. En kontaktperson kan också vara ett sätt att få en
bättre samordning av vårdinsatserna. Därför anser vi i
Folkpartiet att kontaktpersoner/ombud bör erbjudas
alla personer med svåra psykiska sjukdomar. Detta
underlättar ett självständigt liv för dessa människor.
Herr talman! Vi har många fler förslag som be-
handlas i detta betänkande, och vi har ett stort antal
reservationer. Vi står naturligtvis bakom dem, men
jag yrkar nu bifall till reservationerna 6 och 16.
</anforandetext>
<intressent_id>0395042560705</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>197280</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0912/#anf114</protokoll_url_www>
</anforande>
