<anforande>
<dok_hangar_id>2348907</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09119</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:119 Fredagen den 5 juni</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>119</dok_nummer>
<dok_datum>1998-06-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa kommunalekonomiska frågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>A8A6626A-9FE2-4C0F-A0CF-2F60645C292A</anforande_id>
<anforande_nummer>166</anforande_nummer>
<talare>BO NILSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Finansutskottet behandlar i betänkan-
de 28 två helt olika frågor. För det första ändringar i
det särskilda ersättningssystemet för viss mervärdes-
skatt till kommuner och landsting. För det andra ges
genom en ny lag möjlighet för kommuner och lands-
ting i Skåne respektive Västra Götaland att lämna
bidrag till annan kommun.
När det gäller ändringarna i det s.k. kommunkon-
tosystemet finns inga reservationer. Men jag vill ändå
på några minuter försöka förklara vad ärendet inne-
bär.
Syftet är att skapa lika ekonomiska förutsättningar
för verksamhet i egen regi och verksamhet som upp-
handlas. Kommunerna har med systemet fått en utök-
ad avdragsrätt för att inte privata entreprenörer skall
missgynnas och verksamheten i egen regi gynnas.
Systemet är inomkommunalt självfinansierat, dvs. att
det är neutralt för både kommunsektorn och staten.
Kommunerna rekvirerar pengar varje månad från
systemet som är byggt på deras faktiska momsutgifter
och får sedan betala en enhetlig avgift i kronor per
invånare för att finansiera systemet. Kommuner och
landsting betalar alltså in en lika stor summa som
sedan går till landstings- och kommunsektorn.
Den nu aktuella förändringen gäller moms avse-
ende äldreomsorg där kommunerna inte kunnat få
tillbaka momsen som avser stadigvarande bostad.
Det som man nu föreslår innebär att reglerna för
kommunkontosystemet den 1 juli i år ändras så att en
kommun som äger en fastighet där det bedrivs exem-
pelvis äldreomsorg enligt socialtjänstlagen skall få
rätt till ersättning för ingående moms som är hänförlig
till investeringar och drift avseende äldreboendet. De
boendeformer som berörs är de som anges i social-
tjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade, dvs. sevicehus, gruppbostäder,
ålderdomshem och sjukhem.
I de fall kommunen hyr in motsvarande fastighet
från ett kommunalt bostadsbolag eller en privat fas-
tighetsägare för att bedriva samma verksamhet skall
kommunen ha rätt till ersättning för att täcka den s.k.
dolda moms som ingår i hyran. Det är endast den hyra
som kommunen själv betalar som kan utgöra underlag
för ersättning från systemet. Regeringen avser att
genom en förordning besluta om nivån på den särskil-
da avsättningen efter det att riksdagen bifallit propo-
sitionen.
Effekten av förändringarna blir uppskattningsvis
att omslutningen i systemet ökar med ca 720 miljoner
kronor per helår. Det motsvarar ca 80 kr per invånare
och år. Av denna summa beräknades en sjundedel, ca
100 miljoner kronor, utgöra effekten beträffande
investeringar i kommunalt ägda omsorgsbostäder.
Resten avser kostnader för moms på drift och under-
håll av kommunalt ägda omsorgsbostäder och ersätt-
ning till kommunerna i de fall de hyr omsorgsbostä-
derna.
Förändringarna föreslås gälla från den 1 juli. And-
ra halvåret 1998 kommer kommunerna inte att erlägga
den höjda avgiften, men de kommer att kunna få er-
sättning för momsen. Nya avgifter kommer att fast-
ställas under hösten 1998 och gälla fr.o.m. den
1 januari 1999.
Eftersom avgiften för år 1998 inte ändras får utta-
gen från systemet under hösten 1998 beaktas vid
fastställande av avgiften för år 1999.
En arbetsgrupp med representanter för bl.a.
Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Riks-
skatteverket har utarbetat förslaget som nu bör god-
kännas av riksdagen. Det är Svenska kommunförbun-
det som har initierat frågan.
Jag har uppehållit mig ordentligt med detta därför
att det varit vissa missuppfattningar som jag med
denna förklaring hoppas ha kunnat undanröja.
Den andra frågan gäller en ny lag som ger möjlig-
heter för kommuner och landsting i Skåne och Västra
Götaland att i utjämningssyfte lämna bidrag till en
annan kommun. Syftet är att ge möjlighet till en ut-
jämning av de stora skillnader som finns mellan de
innevarande landstingen i respektive län. Det betyder
att indelningsförändringarna inte behöver föranleda
några väsentliga ökningar i det kommunala skatteut-
taget eller väsentliga minskningar av verksamheten
för invånarna i dessa län.
I denna del finns två reservationer. Moderaterna
yrkar avslag på dessa möjligheter, och fp, mp och kd
vill göra möjligheten tidsbegränsad till år 2003.
Finansutskottet har hört såväl Lagrådet som kon-
stitutionsutskottet, som båda tillstyrkt möjligheten att
lämna bidrag till annan kommun enligt förslaget för
Västra Götaland och Skåne. Konstitutionsutskottet
anser att det efter en viss justering av lagtexten inte
föreligger några hinder från grundlagsmässig syn-
punkt att anta lagen. Jag hoppas att Fredrik Reinfeldt
lyssnade noga på vad jag sade. Ändringen innebär att
orden "främja skatteutjämning" ersätts med orden
"för att motverka att bildandet av de nya landstingen
föranleder höjt uttag av kommunalskatt". Vi i fi-
nansutskottet har i vårt förslag gjort denna förändring.
Trots detta framhärdar moderaterna i att förslagen
strider mot regeringsformens regler om den kommu-
nala beskattningsrätten. Moderaterna står emellertid -
som vanligt, höll jag på att säga - ensamma. Dess-
utom går de som vanligt i otakt med sina kommunala
företrädare. Jag har studerat framställningen om den-
na möjlighet som propositionen ger för Skåne och
konstaterar att moderaterna där aktivt - inte bara
accepterat - medverkat till deras hemställan till rege-
ringen. Jag vill fråga Fredrik Reinfeldt: Lyssnar ni
aldrig på era kommunalmän?
Fredrik Reinfeldt försökte med en lång utläggning
dölja den motsättning som ständigt finns mellan mo-
deraternas kommunalmän och riksdagsmän. Men han
lyckades inte. Detta är ytterligare ett exempel på att ni
går i otakt.
Den andra reservationen som är fogad till betän-
kandet syftar till att göra rätten till utjämning tidsbe-
gränsad. Utskottet skriver också att avsikten är att
bidraget skall lämnas under en övergångsperiod, men
att det är svårt att nu avgöra hur lång denna period
behöver vara. Samtidigt understryker vi att behovet av
bidragsmöjligheten skall utvärderas före utgången av
2002. Det stämmer också med regeringens uttalande
och skrivningar i propositionen. Jag anser därför att
syftet med både motionärernas och reservanternas
krav faktiskt är tillgodosett.
Fru talman! Jag yrkar bifall till finansutskottets
förslag och avslag på de två reservationerna.
</anforandetext>
<intressent_id>0332721987700</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>209689</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09119/#anf166</protokoll_url_www>
</anforande>
