<anforande>
<dok_hangar_id>2348907</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09119</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:119 Fredagen den 5 juni</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>119</dok_nummer>
<dok_datum>1998-06-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Riktlinjer för Telias verksamhet </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>57EC7B0A-6C75-40F5-922D-CBEB06772C2B</anforande_id>
<anforande_nummer>117</anforande_nummer>
<talare>ELISA ABASCAL REYES (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag vill för Miljöpartiets räkning sä-
ga att vi har haft en mycket positiv syn på den avreg-
lering av telemarknaden som har genomförts. Vi ser
också med tillförsikt på den konkurrens som har upp-
stått och som faktiskt utvecklar marknaden i stor
utsträckning. Det har framför allt gett konsumenterna
lägre priser men också en rasande takt när det gäller
teknisk utveckling och utbud av tjänster, och det är
naturligtvis önskvärt. Vi ser att Telia har satsat kraft-
fullt på investeringar. De investeringsbelopp som
Telia lägger ned per år är ingen annan operatör i Sve-
rige i närheten av.
Varför skall vi då äga Telia över huvud taget? Ja,
för Miljöpartiet är den här frågan inte helt självklar att
besvara. Vi har inga ideologiska skäl att anse att man
skulle styra en marknad genom ägande. Självklart
skall marknadsvillkoren styras genom konkurrens-
neutral lagstiftning, som också tillvaratar konsumen-
ternas intressen. Men vi menar att det än så länge
fortfarande finns skäl för ett statligt ägande. Men det
här är ett ställningstagande som hela tiden måste om-
prövas, med tanke på hur marknaden utvecklas.
En situation som vi ser i dag är att det fortfarande
är mycket låg konkurrens när det gäller lokaltelefoni.
Frågan om en privatisering av Telia bör diskuteras i
flera delar: dels det fasta nätet och det lika tillträdet,
som det talades om tidigare, dels om Telia skall bör-
sintroduceras och privatiseras i sin helhet eller om det
finns anledning att splittra företaget. Vi är medvetna
om att en splittring av företaget skulle göra att Telia
minskade betydligt i värde. Men det finns ändå vissa
poänger när det gäller mångfaldsaspekten i ägandet
med att splittra företaget. Då syftar vi framför allt på
den mediala verksamheten, där det är tveksamt att
Telia i nuvarande form, dvs. som ett statligt ägt före-
tag, är med på mediemarknaden.
Detta principiella ställningstagande har vi utveck-
lat i särskilda yttranden tidigare, och där har vi också
förenat oss med Folkpartiet i ställningstagandet.
Att vi nu däremot inte väljer samma lösning som
Folkpartiet, dvs. en privatisering, beror på att en ut-
försäljning av ett splittrat Telia, dvs. mediebiten, inte
heller skulle leda till något slags mångfald i ägandet
med hänsyn till hur mediemarknaden ser ut i dag och
hur den utvecklas. Det är just mångfalden i ägandet
när det gäller antalet operatörer som är väsentligt just
nu, och därför menar vi att de andra operatörerna
måste få bättre villkor. Det är först efter år 2000 som
vi kan ta ställning till om vi kan sälja ut Telia helt.
Det här är alltså en fråga som Miljöpartiet kom-
mer att ompröva. Vi är i dag inte beredda att stödja ett
förslag till utförsäljning. Jag vill härmed yrka bifall
till reservation nr 3.
</anforandetext>
<intressent_id>0643844865712</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>209640</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09119/#anf117</protokoll_url_www>
</anforande>
