2348906 GL09118 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:118 Torsdagen den 4 juni 1997/98 118 1998-06-04 00:00:00 Statens ansvar på postområdet 39B0819C-0B67-4C52-9CCB-0162603AE10B 232 PER ERIK GRANSTRÖM (s) s Herr talman! Trafikutskottets betänkande 13 handlar om statens ansvar på postområdet. I betän- kandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till ändringar i postlagen. Ändringarna syftar dels till att på ett förbättrat sätt uppnå de postpolitiska målen, dels till att anpassa lagstiftningen till ett nyligen beslu- tat EG-direktiv. Förslaget i betänkandet innebär bl.a. att det nuva- rande begreppet grundläggande postservice i postla- gen ändras till samhällsomfattande posttjänst. Det övergripande målet skall liksom hittills vara att alla skall kunna skicka och ta emot adresserade försändel- ser. Detta mål skall kompletteras med ett servicemål som preciseras i lagtext, tillståndsvillkor och avtal. Paketbefordran föreslås inte längre utgöra post- verksamhet. Tillstånd kommer följaktligen inte att krävas för denna service. Servicen kommer dock även i fortsättningen att utgöra en del av den samhällsom- fattande posttjänsten. Tillstånd att bedriva postverksamhet föreslås för- enas med villkor som behövs för att säkerställa den samhällsomfattande posttjänsten. Kravet på rabatterat porto för privatpersoner slo- pas, och ett förenklat redovisningskrav inrättas. I stället föreslås ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om ett pristak för postverksam- het. Kravet på enhetliga priser hindrar inte en diffe- rentierad prissättning på olika tjänster om det för dessa finns en differentierad kostnadsbild. En tjänst som innebär lokal befordran kan därmed erbjudas till ett lägre pris under förutsättning att tjänsten erbjuds inom hela landet och att priset för lokal befordran av enstaka försändelser är enhetligt över hela landet. Det är inte minst ur regionalpolitiska skäl av avgö- rande betydelse för såväl privatpersoner som företag, organisationer och offentlig förvaltning att det finns en fungerande postservice i alla delar av landet. Sta- ten har, och skall även fortsättningsvis ha, ett ansvar för den rikstäckande post- och kassaservicen. Det innebär att man skall kunna nå alla med brev och paket samt betalningar oavsett adressort. Servicekraven på den samhällsomfattande posttjänsten i postlagen anges som att posttjänsten skall vara av god kvalitet och att det skall finnas möj- lighet för alla att få aktuella försändelser befordrade till rimliga och, vad gäller enstaka försändelser, en- hetliga priser. Med betänkandets förslag kommer det övergri- pande målet för posttjänsten och kraven på serviceni- vån att definieras var för sig. Härigenom öppnas en möjlighet att diskutera alternativa servicenivåer. Det ger en flexibel och långsiktigt hållbar definition av posttjänsten, kombinerad med en sevicenivå som kan ändras vid behov. I betänkandet föreslås att det i postlagen införs en bestämmelse om att tillstånd att bedriva postverksam- het får förenas med villkor om skyldighet för till- ståndshavare att t.ex. tillhandahålla en samhällsomfat- tande posttjänst, att i verksamheten ta hänsyn till handikappades behov av särskilda posttjänster och att beakta totalförsvarets behov av posttjänster. Majoriteten i utskottet anser att fördelarna med att förena tillstånden med villkor är flera. Det skapar exempelvis möjlighet att differentiera kraven med hänsyn till bl.a. omfattningen av respektive operatörs verksamhet. I reservation 1 anser Moderata samlingspartiet och Folkpartiet att tillståndsplikten för befordran av brev bör avskaffas och att det inte heller finns något behov av prisreglering. Jag tolkar det så att uppfattningen i reservationen bygger på en helt annan syn än den som vi i majoriteten står för vad gäller marknadens möj- lighet att klara en rikstäckande servicenivå som är lika för alla. Vi socialdemokrater menar att en fungerande marknad inte råder i hela landet. Genom tillstånds- villkor garanteras alla och hela landet fungerande posttjänster. Det blir användarnas behov och önske- mål, och inte marknadens, som sätts i centrum vid utformning av den posttjänst som staten skall säker- ställa. Samma basservice kommer att säkerställas. Därmed tillgodoses också de regionalpolitiska krav på grundläggande postservice som tas upp i några av de andra reservationerna. Den postala infrastrukturen behandlas inte i be- tänkandet. Sedan regeringen överlämnade propositio- nen till riksdagen har Post- och telestyrelsen till rege- ringen, på regeringens uppdrag, överlämnat en rap- port med titeln Postal Infrastruktur - postnummer, eftersändning och postboxhantering. Rapporten be- reds för närvarande i Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av den beredningen föreslås att inga åtgär- der nu vidtas. Utvecklingen på postmarknaden präglas av en snabb förändring. Det är inte enbart tillkomsten av nya aktörer inom traditionell postbefordran som står för förändringarna. Vad gäller brevbefordran sker en snabb tillväxt av elektroniska substitut. På betaltjänstområdet sker en kraftig nedgång i antalet transaktioner. Det beror främst på att den tekniska utvecklingen och framväxten av nya tjänster ändrat beteendet hos kunderna. Förändringarna har skapat en ny konkurrensbild gentemot traditionell postverksamhet. I reservation 1 framförs synpunkter på Posten AB:s agerande på postmarknaden. Synpunkterna har kanske inte så mycket med den nu aktuella postlagen att göra, eftersom det är postlagen vi hanterar och inte Posten AB:s verksamhet, men jag väljer ändå att kommentera den delen i reservationen. Reservanterna utgår från den omständigheten att Posten AB vid ett flertal tillfällen varit part i mål och ärenden som handlagts inom ramen för konkurrensla- gens bestämmelser och framhåller att det är oaccepta- belt att Posten AB bryter mot konkurrenslagen. Jag har naturligtvis inte någon anledning att här i talarstolen ta Posten AB i försvar, men jag vill ändå erinra om att riksdagen, när vi hade en borgerlig ma- joritet, tog ett beslut 1993 att ombilda Postverket till ett av staten helägt aktiebolag och då också godkände förändringar i fråga om statsmakternas styrning, insyn och kontroll. Posten AB borde, enligt beslutet, så långt möjligt verka under samma förutsättningar som vanliga aktiebolag. Det blev därmed en uppgift för Posten AB:s styrelse att utforma mål och strategier för verksamheten. Denna nya roll för Posten AB, i förhållande till Postverket, har medfört att nya situationer har uppstått på det konkurrensrättsliga området. Till detta kommer att den nya konkurrenslagen trädde i kraft så sent som den 1 juli 1993, endast ett halvår efter brevmonopo- lets upphörande. På en sådan marknad, med nya för- utsättningar, nya aktörer och ny lagstiftning, är det knappast ägnat att förvåna att viss osäkerhet råder om inom vilka ramar det nya postbolaget kan agera. Flera ärenden som hamnat hos Konkurrensverket är sådana som Posten AB själv initierat genom att begära s.k. icke-ingripandebesked. Posten AB har också i samtliga fall efter det att Konkurrensverket meddelat ett beslut som gått emot Posten AB följt detta men i vissa fall begärt omprövningar i högre instans. Majoriteten ser ingen anledning att vidta några ytterligare åtgärder. Vi utgår naturligtvis från att Konkurrensverket även fortsättningsvis följer till- lämpningen av lagstiftningen inom området. I reservation 5 tas frågan upp om att Posten tagit ut avgifter för lantbrevbäring och att Posten AB för- ändrat sin policy gentemot kunder som bor utanför ordinarie lantbrevbärarlinjer. Jag vill då påminna om en gammal grundregel som säger att det skall finnas två avlämningsställen per kilometer enkel färdväg. Om det kravet inte är uppfyllt är önskemålet att postlådan skall vara place- rad längs lantbrevbärarens huvudväg. Det finns emellertid möjligheter till service utöver denna grundnivå. Den som vill att lantbrevbäraren skall göra en avstickare från huvudvägen kan få en sådan utökad service men då mot betalning. När Posten AB:s Malmöregion - som första regi- on i landet - 1995 såg över utdelningspolicyn upplev- de naturligtvis en del av de knappt 8 procenten av berörda lantbrevbärarhushållen att de plötsligt tving- ades betala för något som de tidigare fått gratis. I det sammanhanget gjordes undantag för gamla och han- dikappade. Åtgärderna väckte en intensiv debatt, som också återspeglas i reservationerna. Enligt de uppgifter som jag har inhämtat finns för närvarande inte några planer på ytterligare översyn i stor skala över hela landet. Men vi kan naturligtvis inte bortse från att det framgent kan komma att krävas mindre anpassningar vid bl.a. förändringar i befolk- ningsstrukturen. Utskottsmajoriteten ser det som angeläget att det finns en god postservice på landsbygden och förutsät- ter att Post- och telestyrelsen bevakar att de regler som Posten AB tillämpar väl håller sig inom uppsatta servicemål. Därmed tryggas, som vi ser det, en god postservice på landsbygden och tillgodoses de förslag som förs fram i reservation 5. Med riksdagens bifall till betänkandet får Post- och telestyrelsen ett sektorsansvar på postområdet. Myndigheten skall ha ett övergripande ansvar för att postmarknaden fungerar effektivt ur konsumentsyn- punkt. PTS skall övervaka att operatörernas verksamhet uppfyller de krav som ställs i postlagen och bevaka att de postpolitiska intentionerna uppfylls. Ansvarsfördelningen gentemot Konkurrensverket i konkurrensfrågor är tydlig. Till Konkurrensverkets befogenheter hör att tillämpa konkurrenslagen på de områden som inte omfattas av en särskild reglering i postlagen. Ett bifall till de förslag som framförs i reservation 7 av Moderata samlingspartiet skulle leda till bety- dande oklarheter på konkurrensområdet. Men jag kan för min del förstå yrkandets bakomliggande ideolo- giska motiv. Socialdemokraternas uppfattning är att en funge- rande postmarknad mår bäst av klara spelregler med en sektorsmyndighet som övervakar postlag och följer upp postpolitiken och av att konkurrensfrågorna han- teras av den myndighet som är satt att bevaka dessa. Vi från utskottsmajoriteten anser att staten även i framtiden bör ansvara för att en väl fungerande och ur konsumenternas synvinkel säker betaltjänst finns i hela landet. Regeringen har tillsatt en utredning om statens an- svar för en grundläggande betaltjänst och kontantför- sörjning. I avvaktan på utredningen föreslås att nuva- rande ordning med ersättning till Posten AB för den rikstäckande kassatjänsten bibehålls. Posten AB är dock inte under utredningstiden förhindrad att genomföra förändringar i kontorsnätet, under förutsättning att tillgången till kassatjänster inte försämras. Vi utgår också ifrån att de rationaliseringar och organisationsförändringar som görs sker på ett för personalen ansvarsfullt och acceptabelt sätt, men också med sociala hänsyn tagna. I avvaktan på utredningen föreslås inga ytterligare åtgärder. Herr talman! Med det som jag här har anfört yrkar jag bifall till hemställan i trafikutskottets betänkande TU13 i dess helhet och avslag på samtliga reservatio- ner. Jag vill å utskottsmajoritetens vägnar uttrycka ett tack för det goda samarbete som vi har haft under det här året. Vi fick oss påskrivet att vi var det utskott som hade den minsta sammanträdestiden. Men sam- tidigt är vi ett av de utskott som har den mesta samva- rotiden. Vi har varit ute på väldigt mycket övningar tillsammans, och det har betytt mycket för vår sam- manhållning och vårt interna arbete. Ett särskilt tack vill vi rikta till utskottets avgåen- de ledamöter och till vårt fina utskottskansli. 0634122058105 N 2010-01-01 00:00:00 209519 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09118/#anf232