<anforande>
<dok_hangar_id>2348906</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09118</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:118 Torsdagen den 4 juni</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>118</dok_nummer>
<dok_datum>1998-06-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Konstnärernas villkor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>A29093AD-90AD-4250-A78F-6D6503B8F573</anforande_id>
<anforande_nummer>212</anforande_nummer>
<talare>MONICA WIDNEMARK (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! I den kulturpolitiska propositionen
konstaterar regeringen att fyra huvudprinciper har
gällt under den gångna 20-årsperioden i fråga om
konstnärernas villkor, nämligen följande:
- De offentliga insatserna skall inriktas på att öka
antalet arbetstillfällen för konstnärer och öka ef-
terfrågan på konstnärliga verk.
- Konstnärernas försörjning skall i största möjliga
utsträckning baseras på ersättning i direkt anslut-
ning till deras arbete.
- Staten skall gå in med direkta insatser för att
stödja och stimulera konstnärlig verksamhet.
- Utformningen av konstnärspolitiken skall ske i
samråd med konstnärernas organisationer.
I propositionen slås fast att insatserna för att stärka
de professionella konstnärerna också i framtiden skall
vila på två huvudprinciper: ersättning för utfört arbete
och direkta stödinsatser.
Regeringen understryker i propositionen att det är
viktigt att förbättra de yrkesverksamma konstnärernas
ekonomiska villkor för att det kulturpolitiska målet
om mångfald skall kunna uppfyllas.
Den socialdemokratiska kulturpolitiken har varit
framgångsrik. I en tid när vi har tvingats till nedskär-
ningar för att få ordning på landets ekonomi har kul-
turen faktiskt klarat sig hyggligt. Det gäller också för
området konstnärernas villkor. Vi har tidigare under
mandatperioden gjort insatser, men det betänkande
som vi behandlar i dag innebär ytterligare ett steg i
rätt riktning.
Vi vet alla att många konstnärliga utövare lever
under mycket knappa ekonomiska omständigheter.
Självfallet har de behov av att få oändligt mycket
mera.
Men sammantaget och sett till den ekonomiska
situationen tycker jag att utvecklingen går åt rätt håll.
Jag skall peka på en del förslag i betänkandet som
vi behandlar i dag. Under en försöksperiod på ett och
ett halvt år införs ett statligt bidrag till en tredje an-
ställningsform inom teatern. Bakgrunden är att utred-
ningar kommit fram till att alltfler skådespelare har
behov av a-kassa för sin försörjning. Syftet är att vi
skall avlasta a-kassan. Vi skall förbättra för frilansan-
de skådespelare, och inte minst skall vi öka den
konstnärliga friheten. Samtidigt skall vi ge skådespe-
larna en grundtrygghet.
Detta är ett nytt grepp för att minska ett mycket
stort problem. Såvitt jag har förstått välkomnas detta
av Svenska Teaterförbundet och skådespelarna själva.
Jag har här ett pressmeddelande från Svenska Teater-
förbundet där det står att man gläder sig åt förslaget
om att en tredje anställningsform genomförs på försök
under ett och ett halvt år. KLYS säger också i samma
pressmeddelande om den tredje anställningsformen
att det är den djärvaste kulturpolitik som vi sett på
länge. Detta bådar gott för framtiden.
Flera talare har här i dag tagit upp att det är för
kort försöksperiod för den tredje anställningsformen.
Jag tycker att det är bra med en kort försöksperiod.
Blir det ett positivt utfall kan den snabbt permanentas,
och det tycker jag är viktigt för konstnärerna och
skådespelarna.
Det införs också ett nytt statligt stöd i form av
verksamhetsbidrag till vissa utställare som huvudsak-
ligen utan vinstsyfte bedriver utställningsverksamhet
av samtida bild- och formkonst. Dessa utställare har
en viktig funktion att fylla som komplement till de
fasta institutionerna och till gallerierna.
Vi inför också fonogramersättning som skall utgå
till upphovsmän och utövande konstnärer för folk-
och skolbibliotekens utlåning av musikaliska verk på
fonogram.
Ett statligt stöd införs för att främja nyskriven
svensk dramatik. Vi ger dramatikerna bättre möjlighe-
ter att försörja sig på sitt arbete. Vidare införs ett
statligt stöd till en digital pjäsbank med allt från äldre
klassiker till nyskriven svensk dramatik.
Ett statligt stöd införs till arbetsförmedlingarna vid
centrumbildningarna. Det gäller under en försöksperi-
od på ett och ett halvt år. Centrumbildningarna gör
redan i dag ett mycket bra arbete för att förmedla
konstnärers arbete. Stödet gör att centrumbildningar-
na kan göra ett ännu bättre arbete.
Utskottet föreslår också ett tillkännagivande till
regeringen om att medel skall anvisas i budgetpro-
positionen för 1999. Det gäller dels för dokumenta-
tion av svenska konstverk på film, video och digitala
medier, dels för en uppbyggnad för Stiftelsen Film-
forms organisation för distribution av film och video-
konst och rådgivning om sådan konst. Det är angelä-
get att experimentell film och videokonst visas och
bevaras.
I en motion pekas på behovet av ett rådgivnings-
centrum för dansare. Utskottet delar i betänkandet
uppfattningen att det är angeläget att underlätta för
dansarna att finna nya yrkesvägar när danskarriären är
slut. Utskottet förutsätter att regeringen medverkar till
att frågan får sin lösning inom arbetsförmedlingsor-
ganisationen. Carl-Johan Wilson har pekat på att
kulturministern måste lusläsa betänkandet så att det
här förslaget verkligen leder till en lösning.
Utskottet tillstyrker också en motion om att studie-
förbunden och folkparkernas förmedlingsverksamhet
skall omfattas av stödet till centrumbildningarnas
regionala verksamhet. Både studieförbundens och
folkparkernas förmedlingsverksamhet har en viktig
arbetsförmedlande verksamhet. Det är därför värde-
fullt att de får ökade resurser. Man blir litet betänk-
sam när Marianne Andersson från talarstolen kallar
det för valfläsk till studieförbunden när de får ökade
resurser.
Det är viktigt att folkmusiken, folksången och
folkdansen bevaras och utvecklas. Utskottet föreslår
därför ett tillkännagivande att medel anvisas i 1999
års budgetproposition för ett nationellt centrum för
folkmusik.
Jag vill också kort kommentera en centermotion
om behovet av att öka marknaden för konstnärligt
arbete i hela landet. Riksdagen uttalade år 1996 att
det behövdes en skyndsam utredning om fördelning
av kulturresurserna i landet. I budgetpropositionen för
1998 har en preliminär kartläggning av den regionala
fördelningen redovisats. Jag vill understryka vad
utskottet skriver i betänkandet: Utskottet utgår från att
regionala aspekter ingår när de resurser som aviseras
skall fördelas. Berörda myndigheter har i reglerings-
breven för 1998 fått ett återrapporteringskrav att re-
dovisa det regionala utfallet av det statliga kulturstö-
det.
Herr talman! I och med dagens betänkande kan vi
konstatera att området konstnärers villkor är väl till-
godosett i den kulturpolitik vi har lagt fast under
mandatperioden. Vi lever upp till de två huvudprinci-
perna när det gäller de professionella konstnärernas
ersättning för utfört arbete och direkta stödinsatser.
Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.
Herr talman! Jag vill samtidigt framföra ett stort
och varmt tack till mina kamrater i kulturutskottet
som jag har haft förmånen att få samarbeta med under
sju år. Vi har alltid haft trevligt. Jag vill tacka så
hemskt mycket för kamratskapet, och jag önskar er ett
fortsatt bra arbete i kulturutskottet. Tack skall ni ha!
</anforandetext>
<intressent_id>0245526181815</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>209499</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09118/#anf212</protokoll_url_www>
</anforande>
