<anforande>
<dok_hangar_id>2348906</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09118</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:118 Torsdagen den 4 juni</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>118</dok_nummer>
<dok_datum>1998-06-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Reformerat tandvårdsstöd </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>DDFD9568-C5B0-4D2A-85B4-B1536087546A</anforande_id>
<anforande_nummer>14</anforande_nummer>
<talare>ROLAND LARSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det är naturligtvis en väldig god
ambition att tänka sig att man skulle låta tandvården
omfattas av samma regler som hälso- och sjukvården.
Det kan jag också ställa upp på. Det är en god tanke.
Men nu finns det en begränsning som gör att det
här inte är särskilt möjligt i dag. Den insats som vi nu
gör i pengar för den nya tandvårdsförsäkringen är 1,9
miljarder kronor. 1,4 miljarder är det nu. Det är alltså
en höjning med 500 miljoner kronor. Om man skulle
övergå till ett sådant system som Thomas Julin föror-
dar tror jag - men jag är inte helt säker - att det skulle
behövas ytterligare 6-8 miljarder kronor utöver de
pengar som nu finns.
När vi ser på vilka prioriteringar vi måste göra på
alla andra områden bedömer jag att det inte är en
realistisk lösning i dag, om man inte har någon hittills
okänd källa att plocka pengarna från. Det är viktigt att
komma ihåg att en del av de restriktioner som ligger i
ett sådant här system också är restriktioner beroende
på pengar.
</anforandetext>
<intressent_id>0391621769505</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>209301</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09118/#anf14</protokoll_url_www>
</anforande>
