2348905 GL09117 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:117 Onsdagen den 3 juni 1997/98 117 1998-06-03 00:00:00 Regeringsformens egendomsskydd 0BD9DE63-4F03-45EC-BF8D-3A1BBC370EDC 89 CATARINA RÖNNUNG (s) s Fru talman! Riksdagen står i dag inför ett histo- riskt beslut. Vi skall ta ställning till en ny miljöbalk och får därmed en sammanhållen lagstiftning på mil- jöområdet. Den bärande principen som miljöbalken bygger på och som är all internationell lagstiftnings grund är polluter-pays-principen - förorenaren beta- lar. KU har yttrat sig till jordbruksutskottet och till- styrkt denna proposition. Vi har haft att yttra oss över dess grundlagsenlighet. Före den 1 januari 1995 var inte egendomsrätten grundlagsskyddad. Den som lidit en förlust genom att hans egendom exproprierats var tillförsäkrad ersätt- ning enligt bestämmelser i vanlig lag. Vårt EU-inträde innebar att Europakonventionen inkorporerades i svensk rätt. Därmed fick vi en gene- rell regel om att den enskildes rätt inte skulle kränkas. Äganderätten blev därmed grundlagsfäst i regerings- formen 2 kap. 18 §. En bestämmelse om att ersättning skulle utgå vid ingrepp i enskild egendom skrevs också in i grundlagen, utöver Europakonventionens mer allmänna ordalydelse. Det är detta tillägg som har lett till tolkningssvårigheter, trots att KU mycket tydligt underströk att ersättningsrätten inte skulle utvidgas i förhållande till rådande rättsläge. Förvänt- ningsvärdena skulle inte omfattas, och inskränkning- arna i egendomsskyddet skulle vara av viss storlek, för att något exemplifiera vad vi sade. Den rättsvetenskapliga debatten har varit omfat- tande och motstridig när det gäller hur 2 kap. 18 § andra stycket skall tolkas. Skall motivuttalandena när det gäller regeringsformens rättighetsbestämmelser väga tyngre än grundlagens formella lydelse? Där står att man skall få ersättning om markanvändning inom berörd del försvåras eller om skada uppkommer som är betydande. En sådan ordagrann tolkning skulle leda till säreg- na, ibland stötande resultat för det allmänna rättsmed- vetandet, inte minst ur miljösynpunkt. Det skulle strida mot miljöbalkens bärande idé. Det är politiskt absurt, och det kan inte vara meningen att ersättning skall utgå om myndigheterna inskränker verksamheter av miljöskäl. Lagrådet, som har en rådgivande funktion, anser att man skall vara återhållsam med att fästa avseende vid motivuttalanden om de är svårförenliga med la- gens ordalydelse. Lagrådet föreslår för att rättsläget skall bli klart att andra stycket i 18 § 2 kap. regerings- formen ändras så att det mer stringent uttrycker lag- stiftarens - riksdagens - avsikt. KU vidhåller att vårt tidigare motivuttalande skall tolkas så, att någon utvidgning av äganderätten inte föreligger, även om äganderätten nu är grundlagsfäst. Den tolkning av bestämmelsen måste göras som var avsedd vid dess tillkomst. Men det självklart riktiga och logiska är givetvis att motivuttalandena i förarbe- tena och ordalydelsen i lagtexten är i så stor överens- stämmelse som möjligt. KU har uppmärksammat Lagrådets påpekande, och vi har därför kommit fram till att lydelsen i rege- ringsformen skall ses över. Regeringen bör utreda frågan med parlamentarisk medverkan. Däremot anser utskottet att det skulle leda till oöverblickbara kon- sekvenser om, som moderaterna anser, den enskilda äganderätten blir orubblig och okränkbar. Utskottet anser att inskränkningar endast får ske i klart angivna fall och alltid med full ersättning. Vi har också en gemensam äganderätt till vissa naturtillgångar: luft, visst vatten och viss mark. Det gemensamma ägandet är också något att slå vakt om och skydda. Gemensamma miljövärden skall värnas. Om detta talar moderaterna sällan. Min personliga åsikt är att den enskilda äganderät- ten skall formuleras på ett övergripande principiellt sätt i regeringsformen och att ersättningsreglerna borde kunna regleras i vanlig lag. 0634320940409 N 2010-01-01 00:00:00 209166 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09117/#anf89