2348905 GL09117 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:117 Onsdagen den 3 juni 1997/98 117 1998-06-03 00:00:00 Miljöbalken m.m. C193C9BD-A4B6-48BC-8549-DA122864F086 66 PETER WEIBULL BERNSTRÖM (m) m Fru talman! Vi kan i dag onekligen höra historiens vingslag genom kammaren. Det märks inte minst på den upphetsade stämningen och på tonläget hos vissa av debattörerna. En samlad miljölagstiftning, som vi alla så länge och så hett eftertraktat, skall nu bli verklighet i en miljöbalk. Den har, som påpekats tidigare här i dag, genom regeringens behandling fördröjts ett antal år men därigenom inte blivit i motsvarande mån bättre än det förslag som regeringen Bildt lade fram 1994. Den har i stället fått ett socialistiskt och korporativis- tiskt anslag. Detta understryks av att det är just Vänsterpartiet och Miljöpartiet som regeringen tvingats luta sig mot för att få igenom sitt förslag, som t.o.m. strider mot grundlagen. Dessa partier har inte förstått vad som sker i samhället på miljöområdet utan är fortfarande övertygade om att detaljregleringar och förbud är de effektivaste miljöinstrumenten. Fru talman! Det är ju så att miljöarbetet har flyttat in i våra hem och i företagens styrelserum. Stövlarna har bytts ut mot gympadojor och svarta skor i miljö- arbetet. Enskilda människor tar i dag ett helt annat ansvar för miljöfrågorna än för bara ett fåtal år sedan. Låt mig redan nu i likhet med Göte Jonsson yrka bifall till de moderata reservationerna 1 och 51 så att det är gjort och så att jag inte, för tids vinnande, fres- tas att yrka bifall till flera, även om jag till fullo stöder alla de moderata reservationerna. Jag skall beröra en del av våra reservationer. Låt mig börja med naturresurslagen och vår reservation nr 7. Moderata samlingspartiet är av den åsikten att NRL nu då denna lagstiftning skulle inarbetas i miljöbalken också borde ha setts över och radikalt förbättrats, om den nu över huvud taget borde vara med som en del av miljölagstiftningen. NRL är i grunden en exploateringslag och inte en skyddslag. Det finns dock delar som har karaktären av skyddslag, t.ex. älvskyddet. Detta talar för att den trots allt skall smältas in i miljöbalken. Men då är kravet desto större att den verkligen arbetas igenom och anpassas bättre till miljölagstiftningen i övrigt. Förhållandet mellan NRL:s bestämmelser om hus- hållning med mark- och vattenområden och balkens nya allmänna hänsynsregler är oklart. Det finns redan i dag kritik mot att dessa bestämmelser i NRL är otydliga. Exempel på de allvarliga tolkningsproblem som kommer att bli fallet är att den s.k. lokaliseringsprin- cipen finns med på två ställen i balken, dels i 2 kap. 0286353661902 N 2010-01-01 00:00:00 209143 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09117/#anf66