2348905 GL09117 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:117 Onsdagen den 3 juni 1997/98 117 1998-06-03 00:00:00 Miljöbalken m.m. AA0ECCB3-C077-40CC-A5DC-2626EE1B5015 23 MAGGI MIKAELSSON (v) v Fru talman! Miljöministern! Ledamöter och åhöra- re! Det är faktiskt ett historiskt beslut som vi skall fatta i riksdagen i dag. Det är första gången som vi skall samla de viktigaste miljölagarna till en miljö- balk. Det här är faktiskt någonting unikt. Vår kansli- chef har räknat ut att det statistiskt sett kommer att dröja 250 år till nästa gång. Ingen av oss kommer garanterat att få vara med om det någon mer gång. Jag vill också passa på att tacka för ett bra samar- bete som vi har haft med regeringen, Miljödeparte- mentet och Miljöpartiet i det arbete och den process som har lett fram till propositionen. Naturligtvis har vi inte fått gehör för alla våra krav. Konstigt vore det kanske om man träffar en uppgörelse om ett stort lagförslag. Men vi har ändå nått så långt att vi tycker att vi har ett bra resultat och en bra grund att stå på. Det är också så att miljöbalken inte är en lösryckt lagstiftning. Man måste se miljön i ett större samman- hang. Det är nödvändigt med en miljöomställning om människan som art skall överleva på jorden. Naturen kommer alltid att klara sig. Men om vi inte förmår att göra den nödvändiga omställningen, om vi inte för- mår att anpassa vårt eget liv på jorden till vad naturen tål, kommer vi, liksom dinosaurierna, att bli en paren- tes i utvecklingen på jorden. Därför krävs det en revo- lutionerande omställning av synen på hur vi lever. Det krävs ett helt nytt sätt att tänka. Detta är svårare än att vända en tanker i Öresund. Alla människor kommer att beröras - lokalt, nationellt och globalt. Vi kommer att beröras var och en. Hittills har utvecklingen gått åt fel håll. Även om det händer positiva saker, går det fortfarande åt fel håll på många områden. Fortfarande råder stora hot mot de biologiska försörjningssystemen. Det är stora hot mot hur jordens resurser används. Vi ser framför oss en utveckling mot megastäder och jordbruksmark som förstörs. Vi ser framför oss det växande klimat- hotet. Det tycks som om varje tekniskt framsteg sam- tidigt har en baksida som leder till ökad miljöförstö- ring. Det går också att se hur miljöproblemen har ändrat karaktär. När mina barn var små på 70-talet talade vi med dem om direktören för fabriken som lät göra så stora utsläpp till havet och luften. I dag har vi kommit till rätta med en stor del av den typen av utsläpp. Däremot finns det i dag en mängd diffusa utsläpp som är svårare att komma till rätta med. Den privata konsumtionen har lett till ökade pro- blem. Vi har som enskilda konsumenter ibland svårt att välja det som är miljövänligt. Stora transnationella företag hindrar oss på grund av deras produktutveck- ling att välja det som är minst miljöstörande. Detta betyder att det krävs ett arbete på alla nivåer för att bryta utvecklingen, från daghemmen till ser- vicehusen, i kommunerna, landstingen och staten, och inte minst i näringslivet. Både de små och de stora företagen måste göra en miljöomställning. Det måste ske stegvis. Samhället måste ställas om till att bli ekologiskt hållbart. Detta är svårt. Vi vet inte alltid vad vi skall göra i dag för att nå ett hållbart samhälle om 10-40 år. Vi har ibland svårt att hitta de bra lösningarna i det korta perspektivet när vi inte vet vilka de stora hoten är. För att komma till rätta med miljöomställningen krävs beslut av olika karaktär. Det krävs internationel- la överenskommelser eftersom miljöproblemen är gränsöverskridande. Vi behöver nationella miljömål. Vi behöver ekonomiska styrmedel och samhälleliga investeringar. Vi behöver ökad kunskap, och vi behö- ver anslå tillräckligt med pengar i våra nationella budgetar. Vi behöver lagstiftning. Där kommer miljö- balken in. Miljöbalken är ett av de medel för att nå målet om ett hållbart samhälle som vi skall fatta be- slut om i dag. Det har varit en lång utredningsprocess. Det har funnits en borgerlig proposition, som diskuterades tidigare i dag. Det har också framkommit bra varför vi i Vänsterpartiet stödde att den propositionen skulle dras tillbaka. Nu har vi fått ett nytt förslag på en samordnad och skärpt miljölagstiftning. Jag tänker ta upp några av de saker som vi i Vänsterpartiet har tyckt varit bra med den utvecklingen. Bl.a. gäller det hänsynsreglerna. I den nya miljöbalken finns ett kapitel med hänsynsreg- ler som gäller alla åtgärder som inte är försumbara för människors hälsa, miljö, regler som gäller för alla människor och all verksamhet som påverkar miljön. Dessa bygger på två internationella och viktiga miljö- rättsliga principer. Den ena är den s.k. förorenaren- betalar-principen. Den som orsakar skada eller olä- genhet skall ansvara för att förebygga eller avhjälpa skadan. Den andra bygger också på den s.k. BAT- tekniken, best available technique. Alla som yrkes- mässigt bedriver eller tänker bedriva en verksamhet skall tillämpa bästa möjliga teknik. Det finns fler delar i avsnittet om hänsynsregler, men jag tänker inte ytterligare gå in på dem. Ett annat avsnitt som är viktigt är frågan om mil- jökvalitetsnormer. Regler kan sättas upp för ett geo- grafiskt område för hur mycket miljön tål. Sedan gäller det att de som lever och verkar inom det områ- det att gemensamt hitta lösningar. Det måste sättas gränser för vilka verksamheter som får bedrivas för att nå upp till normen. Det är också ett viktigt framsteg att miljöorgani- sationer får rätt att överklaga beslut. På det sättet ges miljön inte bara en utan många ombudsmän. Det är positivt. Det är bra att det nu finns en regel som säger att regeringen på ett tidigt stadium skall miljöpröva stora anläggningar som vägar, järnvägar, flygplatser och fabriker. Det är bra att det finns regionala miljödom- stolar. Det är något som Vänsterpartiet har krävt i många år. Miljösanktionsavgifter har berörts tidigare i dag. Det är ett nytt instrument som skall vara snabbt och effektivt. Det går att på ett enkelt sätt jämföra miljö- sanktionsavgiften med parkeringsböter. Ställer man bilen fel får man en p-lapp. Flyttar man inte på bilen får man en ny p-lapp. Ställer man bilen på ett olagligt ställe kan man åtalas och fällas för vårdslöshet i trafik eller motsvarande. På det sättet ger miljösank- tionsavgiften ett ytterligare instrument för myndighe- terna att komma till rätta med den typ av påverkan på miljön som inte alltid kan bevisas är uppsåtlig - vilket ligger i straffskalan. Det är bra att det blir skärpta straff på flera områ- den. Med miljöbalken har vi fått ett bra lagverk att utgå från. Självklart blir detta inte ett en gång för alla slutgiltigt beslut. Ett så stort lagstiftningsarbete - det största som riksdagen skall fatta beslut om - kommer att behöva en kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Det är också viktigt att genomförandet blir bra. Därför väl- komnar vi den parlamentariska kommittén som skall följa tillämpningen av miljöbalken. Det är också viktigt att kommuner och landsting ges tillräckliga möjligheter till utbildning i tillämp- ning av lagen. Där finns ett ambitiöst program. Jag vill kommentera den tidigare debatten i dag. Det har varit intressant att lyssna på de borgerliga partierna. De säger att förslaget kommer för sent. Å andra sidan går det inte att fatta beslut om att lagen skall träda i kraft. De både vill och vill inte. Det är litet märkligt. Sedan är det Centern och Lennart Daléus. Det är anmärkningsvärt att en så stor del av Lennart Daléus anförande ägnades åt kommande beslut. Han pratade om de budgetramar som vi skall fatta beslut om nästa vecka och inte om balken som sådan. Lennart Daléus sade i sin replik med Ingemar Josefsson att det beror på att man i princip redan har fattat beslut om balken. Det finns en uppgörelse. Det skulle inte ha blivit mycket till debatt i kam- maren om vi hade resonerat så under de gångna åren. Mycket av den ekonomiska politiken har varit upp- gjord i förväg. Det är ett konstigt synsätt. De två frågor som de borgerliga partierna har enats om gäller allemansrätten och i viss mån ägande- rätten. Ingemar Josefsson hade en ganska klargörande diskussion om allemansrätten. Centern har väckt en motion om att stifta en lag som skall häva HD:s dom - det är vad förslaget går ut på. Låt mig ge ett konkret exempel. För några år se- dan hade jag möjlighet att ägna mig åt forsränning längs Vindelälven. Det var trevligt. Vi stannade till på ett par ställen och drack kaffe, och vi gjorde strand- hugg. Det var på privat mark. Är det Göte Jonssons, Lennart Daléus och övriga borgerliga representanters mening att markägaren hade kunnat hindra oss från detta? Forsränningen var ett kommersiellt arrange- mang. Vi betalade för det. Det här ställer frågan på sin spets. Jag måste ställa en ytterligare fråga till Lennart Daléus. Den gäller anslaget till miljöbudgeten. Vi var ense i jordbruksutskottet. Såvitt jag förstår är det inte många av partierna i finansutskottet som nu stöder det förslaget. Hur gör Centern på tisdag? Kommer Cen- tern att stödja sin egen motion när det gäller anslagen till miljöbudgeten? Göte Jonsson från Moderaterna tar upp de bärande principerna, och han för ett ganska hypotetiskt reso- nemang om att man skall se positivt på människans goda påverkan på miljön. Det är en fras som ingen kan säga någonting negativt om. Det svåra är bara att definiera vad som är människans goda påverkan på miljön. Jag skall ta två exempel. På 60-talet använde man mycket hormoslyr i sko- gen, och det fördes en väldig debatt om det. Det var definitivt någonting som var negativt, men det fanns de som trodde hårt på hormoslyret. Man talade i ra- dio, i TV och på möten om att det inte var farligt, och man drack hormoslyr för att bevisa att det var ofarligt. De människorna lever inte i dag. Vi har också haft mycket diskussion om betat ut- säde inom jordbruket. Det är inte den fria konkurren- sen som har lett till att det kvicksilverbetade utsädet har försvunnit, utan det är en lagstiftning och framför allt aktiva, miljömedvetna människor, som har drivit en opinion i de frågorna. När det gäller frågan om äganderätten är det in- tressant att se att det i det betänkande från konstitu- tionsutskottet som skall debatteras efter detta bara är moderaterna som har krävt en stärkt äganderätt. Där finns återigen en splittring mellan de borgerliga parti- erna. Dan Ericsson tog upp straffskalan och frågade om det kommer att bli fler fällande domar. Från Vänster- partiets sida ser vi det inte som en målsättning att få fler fällande domar när vi skärper straffen. Det är snarare tvärtom, att skärpta straff eller ändrade straff- skalor är till för att man skall få färre fällande domar, därför att man vill få en förändring av beteendet. Problemet i dag är inte i första hand straffskalan, utan att det är så få av miljöbrotten som leder till åtal, att de inte ens kommer upp den vägen. Jag är övertygad om att det förslag som vi nu har lagt, bl.a. om regiona- la miljödomstolar, kommer att innebära att ett ökat antal miljöbrott leder till åtal. Men återigen är det viktigaste att färre människor begår miljöbrott och att vi får ett bättre tillstånd i miljön. Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att jag tycker att det har varit värdefullt att ha haft möjlighet att delta i arbetet med att skapa en miljöbalk och en helt ny, sammanhållen miljölagstiftning. Jag beklagar att inte fler partier som var inbjudna - det gällde i princip alla partier - tog chansen. När många männi- skor tänker olika tankar leder det till ett bra resultat. Jag tycker att vi har nått ett bra resultat, men när vi fattar beslut om den viktigaste miljölagstiftningen och har det största lagstiftningsarbetet på miljöns område, är det synd att några partier skall tjura, minst sagt, och ställa sig vid sidan om och prata om ovidkommande saker. 0658094895604 N 2010-01-01 00:00:00 209100 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09117/#anf23