2348905 GL09117 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:117 Onsdagen den 3 juni 1997/98 117 1998-06-03 00:00:00 Riksdagens arbetsformer 2F66E232-F23E-43DE-97DF-9E1B5A44D69A 195 BIRGER HAGÅRD (m) m Fru talman! Självfallet är arbetsformerna i riksda- gen av en alldeles speciell betydelse för den politiska roll som riksdagen har att spela. Det vore naturligtvis väldigt frestande att nu ta upp en principdebatt om vilken roll riksdagen egentligen spelar och hur man genom att förbättra arbetsformerna skulle kunna stär- ka riksdagens betydelse ytterligare. Att å andra sidan vid denna tidpunkt på dygnet ge sig in på något sådant tror jag inte skulle vara helt populärt. Jag är inte hel- ler säker på att så förfärligt många skulle nappa på den krok som man då slänger ut. Jag vill därför i stället begränsa mig till att se på detta betänkande med förslag från såväl talmanskon- ferensen som Riksdagens revisorer, delvis med an- ledning av revisionsutredningen, och även förslagen i de 39 motioner som har avlämnats. Jag kan redan nu säga att vi moderater självfallet står bakom alla de reservationer där moderata namn förekommer, men jag nöjer mig med att yrka bifall till reservationen 2. De frågor som tas upp i detta betänkande är mycket varierande. Det rör sig från relativt små frågor som stadfästande av praxis för debattreglerna till krav på en allmän översyn av budgetprocessen och också ett upptagande av arbetet med den viktiga revisionen. I många fall har enighet uppnåtts i utskottet. Men i en del andra fall finns skiljaktigheter. Vi moderater kan notera att vi på några punkter har en mening som avviker från utskottsmajoriteten. Vi följer upp en del av våra motioner i reservationer- na. När det gäller exempelvis antalet ledamöter i utskotten menar vi att man skyndsamt borde gå tillba- ka till ordningen med 15 ledamöter. Det skulle ge större stabilitet åt hela systemet. Dessutom skulle det medföra att man lättare skulle kunna få fram supple- anter för att tjänstgöra i olika hänseenden. Vi motsätter oss namnbytet på jordbruksutskottet till MJU, miljö- och jordbruksutskottet. Vi har där framför allt två skäl. Det ena, och det är inte minst väsentligt, är att det också finns andra utskott än jord- bruksutskottet som sysslar med miljöfrågor. Trafikut- skottet gör det, bostadsutskottet gör det och arbets- marknadsutskottet gör det - för att nu bara ta några exempel. Ett namnbyte skulle lätt kunna ge föreställ- ningen att det enbart är jordbruksutskottet som skulle syssla med de här frågorna. Ett andra skäl till att motsätta sig namnbytet är att det skulle bli fråga om ett dubbelnamn. Sådana har man konsekvent försökt att undvika av praktiska skäl. Vi moderater har också tagit upp en annan käpp- häst, nämligen kravet på ledamöternas placering i den här salen. Vi ledamöter sitter ju nu valkretsvis. Vi menar att det säkert skulle leda till större vitalitet och litet mer spänning i riksdagen om ledamöterna i stället grupperades partivis. Då kanske det t.o.m. skulle bli så livaktigt att fru talman skulle ha svårt att kunna hålla reda på de obändige i salen. Och inte minst det vore ju en sensation i svensk politik! Andra frågor där vi har avvikande meningar är när vi ställer krav på största möjliga restriktivitet när det gäller uppskov med ärenden. Vad vi har sett här nu under våren har ju inte varit precis helt stimulerande. Jag tänker på anhopningen av propositioner i mars och anhopningen av propositioner mot slutet av ses- sionen som man i stället vill skall behandlas i höst. Här behövs en ordentlig restriktivitet. Vi moderater efterlyser obligatoriska utgiftstak och utgiftsramar för att få en större stadga i budget- processen. Det finns ju nu en viss möjlighet till val för regeringen. Vi vill också ha en fortsatt utredning av möjlighe- ten av att införa ett nytt självständigt revisionsorgan - allt i enlighet med den gemensamma motion som har lagts fram från Moderata samlingspartiet, Kristdemo- kraterna och Folkpartiet. Dessutom kan jag konstatera att vi moderater kommer att stödja reservation nr 10 där man vill göra besvarandet av interpellationer obligatoriskt för stats- råden. I övrigt tycker jag att det har varit en hel del för- ändringar till det bättre som förts fram här. En fråga som naturligtvis är besvärlig är vad som kommer fram från Riksdagens revisorer med krav på förändringar och bättre stadga. På sikt vill vi alltså ha ett självständigt, nytt organ, men i avvaktan därpå finns det naturligtvis anledning att nu genomföra etapp nr 2 i enlighet med det beslut som fattades re- dan av 1994 års riksdag. 0213468747208 N 2010-01-01 00:00:00 209272 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09117/#anf195