<anforande>
<dok_hangar_id>2348905</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09117</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:117 Onsdagen den 3 juni</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>117</dok_nummer>
<dok_datum>1998-06-03 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Staten och trossamfunden - grundlagsfrå- gor m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>3CAF808E-953A-4F57-859B-E32ED5C25DA9</anforande_id>
<anforande_nummer>190</anforande_nummer>
<talare>FANNY RIZELL (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det har varit väldigt intressant att hö-
ra historiken omkring det här betänkandet. Jag tänker
inte föra historiska resonemang. Jag skall vara mycket
kortfattad och närmast avge en röstförklaring. Vi har
ju ingen representation i konstitutionsutskottet.
Det som är viktigast när vi nu arbetar med Svens-
ka kyrkans skiljande från staten är att Svenska kyrkan
blir fristående och självständig och får besluta i egna
angelägenheter. Det är huvudsyftet. Regeringen har
nu föreslagit att man skall införa två lagar, en lag om
trossamfund och en lag om Svenska kyrkan. Svenska
kyrkan kommer därmed att i ett par avseenden be-
handlas litet annorlunda än övriga trossamfund.
Det hade kanske för många varit naturligast att in-
föra en lag. Man hade tyckt att det hade varit mera
rättvist. Man kan ibland höra sådana kommentarer,
och det finns ett visst fog för det. Men regeringen och
framför allt svenska folket ställer andra krav på tros-
samfundet Svenska kyrkan än på övriga trossamfund.
Detta långa förhållande i flera hundra år innebär
att man inte ändrar på det så snabbt. Jag tror att det är
viktigt att gå varsamt fram. Svenska kyrkan har fun-
nits i svenska folkets vardag, ofta mitt i byn, och det
kan man inte bortse från. Det finns kulturella historis-
ka värden som Svenska kyrkan mer än något annat
representerar.
Det är många människor som har vuxit upp med
Svenska kyrkans närvaro i fest, i glädje men också i
sorg. Just detta att det är en folkkyrka har människor
tagit till sig. Därför tycker inte vi att det är rimligt att
jämföra Svenska kyrkan med andra samfund och
begära att man skall vara rättvis och att det skall vara
lika för alla trossamfund som läget är i dag. Det är
möjligt, och jag tror att det kommer att bli så, att vi
framöver kommer att se förändringar. Men de för-
ändringar som sker nu är kanske så långt vi skall
komma.
Regeringen talar om vad ett trossamfund är.
Mycket kort uttryckt är det en gemenskap för religiös
verksamhet i vilken ingår att hålla gudstjänst. Det är
mycket enkelt och rakt, och jag tycker att det är fint
formulerat.
Vidare föreslår regeringen att religionsfrihetslagen
upphävs. Jag vill nämna det därför att jag har hört
funderingar om det innebär några förändringar i reli-
gionsfriheten. Det gör det inte. Dessa bestämmelser
överförs till andra lagar. Frihet till religion och från
religion är viktigt, och det skall vi behålla. Det är
viktigt för alla samfund, både Svenska kyrkan och de
andra.
Svenska kyrkans lag understryker att det skall vara
en evangelisk luthersk kyrka, en öppen folkkyrka som
är demokratiskt uppbyggd och rikstäckande. Det tror
jag att vi vill ha kvar. Även om det är kyrkans inre
angelägenheter är det viktigt för svenska folket att
känna att det fortfarande har en delaktighet i dem. Vi
skall inte fjärma Svenska kyrkan från svenska folket,
även om den frigörs från staten.
Jag vill understryka att vi står bakom vår motion,
men vi har inga reservationer, eftersom Kristdemokra-
terna inte är representerade i konstitutionsutskottet.
Däremot kommer vi att stödja reservation nr 6, som är
helt i linje med en av våra hemställanspunkter.
</anforandetext>
<intressent_id>0931369291903</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>209267</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09117/#anf190</protokoll_url_www>
</anforande>
