2348905 GL09117 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:117 Onsdagen den 3 juni 1997/98 117 1998-06-03 00:00:00 Staten och trossamfunden - grundlagsfrå- gor m.m. ADC0F096-1C34-4EA2-911D-A97863BCFDA5 180 PÄR-AXEL SAHLBERG (s) s Fru talman! Vi tar nu nästa steg i riksdagens arbe- te med frågan om staten och trossamfunden och denna historiska reform. Det är möjligt att begreppet histo- risk reform används så ofta att det på något sätt un- dergräver dess riktiga värde. Men här rör vi oss i ett tidsperspektiv med åtminstone 1 000 år, kanske näs- tan 1 200 år, av kristendomens inflytande i Sverige. Maja Hagerman redovisade i sin bok Spåren av kungens män ganska intressant hur det här sambandet faktiskt såg ut från 1000-talet och framöver. Olof Skötkonung döptes troligen hemma i Västergötland och gav en ny bild av vad kungamakten kunde vara. Ett arvsrike kunde etableras och därigenom, med ett rotsystem som började i kyrkans mission ifrån Ham- burg och Bremen, en kung som samlar svearna och götarna. Sedan växer nationen Sverige fram. Här kan vi se i vad mån vi rör oss i ett mycket speciellt histo- riskt sammanhang. De här tre enheterna, kyrkan, kungen och staten, har sedan haft en lång och månghundraårig gemensam historia. Den blommade kanske ut riktigt tydligt i lagstiftningen i samband med reformationen. Då blev det naturligt för de svenske att tillhöra den svenska nationen, följa kungen, gilla eller ogilla honom och vara en troende lutheran. Så såg det ut. Vad som hänt sedan dess är ju att vi av olika skäl har sett hur staten, kyrkan och kungen blivit alltmer urskiljbara enheter i vårt samhälle. Sammanbland- ningen har blivit allt mindre. Det borgerliga samhället har, vid sidan av de kyrkliga strukturerna, fortfarande en indelning som har rötter i det katolska Sverige. Vi har fått en tydligare funktionsskillnad och ett tydligare innehåll i dessa tre enheter. Det här är ett perspektiv som man kan ha på frå- gan. Nu fattar vi faktiskt ett av de slutliga besluten för att på ett modernt sätt beskriva ett modernt samhälle. Fru talman! Det är också en historisk reform på det sättet att vi inte springer ifrån historien. Vår ut- gångspunkt och vår förankring av de beslut och för- slag som nu läggs till lagstiftning och grundlagsänd- ring som rör de här frågorna är att historien på något sätt tillåts leva kvar. Jag är inte alldeles säker på att vi nu fattar beslut som kommer att ha tusenåriga eller ens femhundraåriga räckvidder. Jag kommer tillbaka till det strax. Vad beslutet rymmer är inte bara att den numera för sig stående staten markerar sin neutralitet i religi- onsfrågor, för det har vi gjort på olika sätt tidigare genom att ge medborgarna en allt större och en i dag alldeles naturlig självständighet och rätt att välja att vara med i ett trossamfund eller att välja att låta bli att vara med i ett trossamfund. I reformen har man också hittat en ton som jag tror har varit alldeles nödvändig för dess genomförande. Det är att staten inte bara är förment neutral utan också ser värdet av värdebärare i det svenska samhället, men inte fast knutet till en kyrka eller en religion utan till en religiös mångfald. Därför är reformen alldeles utmärkt, och jag me- nar att den går längre än många har ansett i debatten. Det är genom lagen om trossamfund som den rättsliga och juridiska formen erbjuds alla trossamfund, lika och gemensamt. Det ger en möjlighet för varje tros- samfund att i enlighet med sin tradition - som skiljer sig ganska mycket åt mellan katolska kyrkan, orto- doxkyrkor, lutherska kyrkan, muslimska organisatio- ner och de olika frikyrkorörelser - forma en verksam- het som man själv känner igen och som stämmer med ens teori och uppfattning. Därför är lagstrukturen nu sådan att hela reformen grundas på lagen om trossam- fund, medan det finns en särskild lag om Svenska kyrkan som så att säga hjälper till att överbrygga de förändringar som nu sker. Jag kan mycket väl tänka mig att de här lagarna inom en tidsperiod av kanske 10, 100 eller 500 år kan behöva ändras. Lagstrukturen är sådan att lagen om Svenska kyrkan mycket väl kan lämnas till förmån för den grundläggande struktur som nu läggs fram. Det finns många frågor som berörts. Man kunde diskutera vad som egentligen är och kvalificerar en statskyrka. Ute i Europa ser det oerhört olika ut. Kan- ske kommer vi tillbaka till det. Det finns även andra frågor som vi kommer att återkomma till i nästa proposition och där man redo- gör för hur vi skall hantera begravningsfrågorna och stöd till olika trossamfund. Det är våra beslutsområ- den här i riksdagen. För trossamfundens del återstår också en hel del frågor, och det gör att de beslut som vi nu står inför att fatta i den här riksdagen och som den kommande riksdagen kommer att fatta innebär en vitalisering för de trossamfund som finns, men väl särskilda från stat och kung. Jag yrkar att vi beslutar i enlighet med KU20 och att de reservationer som finns avslås. 0476457225115 N 2010-01-01 00:00:00 209257 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09117/#anf180