<anforande>
<dok_hangar_id>2348905</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09117</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:117 Onsdagen den 3 juni</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>117</dok_nummer>
<dok_datum>1998-06-03 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Staten och trossamfunden - grundlagsfrå- gor m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>9C39E8D8-5FE6-46F1-9E5B-DD79C18AE72D</anforande_id>
<anforande_nummer>177</anforande_nummer>
<talare>ANDERS JOHNSON (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Man kan tycka att formuleringarna i
trosbekännelsen är av mer historiskt intresse. Man
skall inte ägna sig åt husförhör i konungahuset och ta
reda på om de verkligen känner till och tror på alla
bestämmelser.
Det jag hävdar är den grundläggande tanken att
det är fel att i grundlagen föreskriva att statschefen
skall ha en viss religiös uppfattning i ett mångetniskt
samhälle. Den principen är så pass enkel att det inte
fordras någon parlamentarisk utredning för att ta
ställning till om man är för eller emot detta.
Frågan var faktiskt uppe i riksdagen när man se-
nast ändrade successionsordningen, nämligen då man
införde kvinnlig tronföljd. Frågan är icke på något sätt
ny. Riksdagen kan med gott samvete bifalla reserva-
tionen.
</anforandetext>
<intressent_id>0153777875118</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>209254</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09117/#anf177</protokoll_url_www>
</anforande>
