2348904 GL09116 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:116 Tisdagen den 2 juni 1997/98 116 1998-06-02 00:00:00 Transportpolitik för en hållbar utveck- ling 6193C5AB-7474-452F-95D2-B803AD02BD84 50 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s) s Herr talman! Det var för drygt fyra år sedan - den 16 mars 1994 - som vi den dåvarande regeringen och den dåvarande kommunikationsministern fick en beställning av riksdagen och den här kammaren. Det som då beställdes var en kommission med uppgift att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige. I den riksdagsdebatt som föregick det beslutet sa- de den dåvarande ordföranden i trafikutskottet - han var socialdemokrat och hette Sven-Gösta Signell - bl.a. följande: 1988 års trafikpolitiska beslut syftade till att upp- nå en helhetssyn på gods- och persontransporter, inkluderande hamnar och sjöfart. Detta bör ligga till grund för kommissionens arbete. Han menande naturligtvis, precis som flera talare har sagt, att det inte riktigt hade gått att uppfylla den grund som fanns i det riksdagsbeslutet, och nu var det dags att faktiskt komma till skott. Det var alltså inte efter valet, som Mats Odell på- stod i dag, som det här riksdagsbeslutet kom till, utan det var före valet 1994. Det kom inga direktiv och det kom ingen utredning under den dåvarande regeringen. Det kan jag i och för sig förstå. Den dåvarande rege- ringen ägnade sig väl åt att grunna över att man hade ett budgetunderskott på 13 % av BNP. Det var väl det som upptog tiden fram till valdagen. Därför är det roligt att i dag kunna vara med i de- batten och lägga fram den plan som nu presenteras i propositionen Transportpolitik för en hållbar utveck- ling. Grunden för förslagen i propositionen, och som jag hoppas att riksdagen ställer sig bakom, är en hel- hetssyn på transportsystemet och samverkan mellan trafikslagen, något som Sven-Gösta Signell efterlyste och som riksdagen ställer sig bakom. Vi skall skapa ett väl fungerande transportsystem där de olika trans- portslagen kompletterar varandra och där det skapas konkurrens mellan systemen i stället för mellan varje transportslag. Det är många som har skällt på Kom- munikationskommittén, och det tycker jag är orättvist. Kommunikationskommittén har gjort ett mycket bra arbete just när det gäller att se systemet i dess helhet och att se hur viktigt det är att de olika transportsla- gen samverkar. Sjöfarten, t.ex., har en viktig roll att spela i godstransportsystemet. Den får nu en aktiv roll i infrastrukturplaneringen så att de strategiska ham- narna försörjs med väl fungerande landanslutningar. Sedan är rederistödet en helt annan fråga som kom- mittén inte hade i uppdrag att diskutera. Men det är intressant att lyssna till debatten. På ena sidan finns Centern, Vänstern och Miljöpartiet och Lennart Fremling och på andra sidan finns Mode- raterna och Kristdemokraterna. Man kan undra om det är Lennart Fremling som utgör Folkpartiet eller om Folkpartiet representeras av det som står i reser- vationen. Det är flera som har tagit upp detta tidigare, och det ger sig väl när ni så småningom skall rösta. Utgångspunkten för propositionen och för den na- tionella planen är en del i arbetet med att skapa ett ekonomiskt, socialt, kulturellt och ekologiskt hållbart samhälle. Transportpolitiken är viktig för att man skall kunna lösa sådana centrala politiska frågor som jobben, välfärden och miljön på ett bra sätt. Däremot har transportpolitiken i sig inget egenvärde. Den är till för att lösa andra viktiga frågor i samhället. Det är därför som vi i propositionen föreslår - något som också utskottsmajoriteten ställer sig bakom - att målet för transportpolitiken skall vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Herr talman! Ett socialt hållbart samhälle är också ett jämställt samhälle. Flera undersökningar har visat att det finns tydliga skillnader mellan kvinnors och mäns attityder när det gäller transportpolitiken. Det är främst män - och gärna äldre män - som i dag är med i de församlingar som beslutar om transportpolitiken. Jag anser att det är väldigt viktigt att de skillnader i attityder och värderingar som finns blir synliga och att både kvinnors och mäns värderingar och erfarenheter tas till vara i det transportpolitiska arbetet. Det är därför som jag föreslår att det skall inrättas ett råd för jämställdhetsfrågor i transport- och kommunikations- politiken och att detta råd skall knytas till regeringen. Planeringsfrågor, strategier för miljö och säkerhet samt kompetens- och rekryteringsfrågor är några exempel på uppgifter som detta råd bör ägna sig åt. Herr talman! För att vi skall uppnå målen i trans- portpolitiken lägger vi i propositionen fram ett antal förslag inom i huvudsak tre områden. Det handlar om godstransporterna, den långväga kollektivtrafiken - där flyget ingår - och hur transportsystemet skall miljöanpassas. Dessutom får riksdagen för första gången i historien möjlighet att lägga fast en EU- strategi på ett sektorsområde. När det gäller den tioåriga investeringsplanering- en, som Hanna Zetterberg tog upp, rör det sig om investeringsplanering, och investeringar är ju bara en del i transportpolitiken. Jag kan delvis hålla med om att det hade varit bättre om vi hade kunnat spara in- vesteringsplaneringen till efter den måldiskussion som vi för i dag. Men det är ju inte möjligt, eftersom in- vesteringsplaneringen är en rullande process. Den är visserligen tioårig, men den revideras numera vart fjärde - tidigare var det vart tredje - år. Det blir så, som Jarl Lander sade, att vid nästa investeringsplane- ringstillfälle kommer dessa mål att fullt ut slå igenom. Därför är det inte så konstigt att det inte är förrän 2001 som det blir fullt genomslag. Herr talman! Till att börja med gäller det gods- transporterna. Vi kan inte nå ett ekonomiskt och so- cialt hållbart samhälle utan väl fungerande godstrans- porter. Därför kommer det att bli allt viktigare med effektiva och väl fungerande godstransporter som ger de svenska företagen förutsättningar att kunna kon- kurrera internationellt. Redan riksdagens beslut förra året om investeringar i infrastrukturen förde med sig förbättringar för godstransporterna genom att vi då kunde satsa mera på underhåll och bärighet av vägar- na och järnvägarna. Nu går vi vidare med åtgärder som rör trafiken. Samtidigt vet vi att godstransporterna står för en allt större del av trafikens miljöproblem. Detta är en genuin målkonflikt, och vi måste erkänna att den finns om vi skall kunna hantera den. För att utveckla och förbättra godstransporterna vill vi att det skall inrättas en godstransportdelegation. I denna delegation skall det inte bara vara politiker utan det skall också ingå representanter från näringslivet och från transportföre- tagen. Detta är ytterligare ett exempel på den samver- kan som har gått som en röd tråd i Kommunikations- kommitténs arbete. Denna delegation skall ta fram en strategi för ett effektivare och miljömässigt bättre godstransportsys- tem, där samarbetet mellan väg, järnväg, sjöfart och flyg premieras, dvs. helhetssynen skall tillämpas. Järnvägens konkurrenskraft måste bli bättre så att en större andel av godstransporterna kan ske med järnväg. Det är därför som vi har lagt fram förslaget om en sänkning av banavgifterna. Det betyder att näringslivets kostnader för godstransporter sänks med 335 miljoner kronor. Det är inte så illa, men det räck- er inte att skapa bättre förutsättningar för godstrans- porter på järnväg hemmavid så länge de riktigt stora problemen uppstår utanför Sveriges gränser. Därför kommer vi i regeringen att med all kraft fortsätta att arbeta för en effektivisering av de internationella godstransporterna på järnväg. Detta sker i första hand i EU-arbetet och för närvarande inriktas arbetet på tillskapandet av internationella transportkorridorer och på att harmonisera banavgifter och tekniska och administrativa system. Klarar vi i Europa inte detta då kan vi sluta att be- kymra oss över järnvägspolitiken också i Sverige, för då dör hela järnvägssektorn sotdöden. Det är det enda som vi säkert vet. Herr talman! Bilen är viktig för att medborgare av olika slag skall kunna, inte bara känna frihet utan också ha en reell frihet att kunna förflytta sig. Men alla har inte tillgång till bil och kommer inte heller att ha det i fortsättningen. Det kan bl.a. bero på att man är ung, gammal eller har något funktionshinder. Där- för måste vi också ha en bra och väl fungerande kol- lektivtrafik. I den här propositionen har vi en mängd förslag om den långväga kollektivtrafiken. Vi utgår ifrån att kommunerna och landstingen också i framtiden skall ha ansvaren för kollektivtrafiken inom regionerna och inom länen. Men staten skall ta ett större ansvar när det gäller den långväga kollektivtrafiken. Ett instru- ment för detta är den nya myndigheten som Jarl Lan- der talade så mycket om och som vi kallar för rikstra- fiken. Den skall samordna den interregionala person- trafiken med den lokala och regionala. Det gäller att komma ihåg att kollektivtrafik inte är synonymt med järnvägstrafik, även om den största delen av den trafik som upphandlas är just järnvägs- trafik. För att öka tillgängligheten till all kollektivtra- fik bör rikstrafiken också kunna upphandla annan trafik. Jag skall inte beröra det här med skadlighetsrek- visitet vad gäller långväga buss gentemot järnvägs- trafiken särskilt mycket. Det har redan debatterats, och Jarl Lander har tagit upp det. Men det handlar om att skapa rättvisa konkurrensförhållanden mellan bussen och tåget. Då är det rimligt att man höjer for- donsskatten för bussarna. Det gör väldigt litet på biljettpriset. Branschen säger att det handlar om 2 kr mellan Stockholm och Göteborg. Men det får en an- nan positiv effekt också. Det leder till en ökad kon- kurrens mellan SJ och bussbolagen som gör att SJ i sin tur måste sänka biljettpriserna. Därmed får de fler resenärer och fler människor kan åka tåg. Visserligen betyder det att de tappar inkomster, men å andra sidan får SJ också nytta av den föreslagna sänkningen av banavgiften på persontrafiken. När det gäller den långväga kollektivtrafiken är dock flyget många gånger det enda alternativet. Då måste vi ha fungerande flygplatser för att t.ex. nä- ringslivet i en region som inte ligger i närheten av Stockholm eller något annat av storstadsområdena skall kunna utvecklas. I dag har vi en salig blandning av statliga och kommunala flygplatser. Det är en rätt- visefråga att vi nu kan ge ett statlig stöd också till de kommunala flygplatserna runt omkring i landet. Det är en fråga om regional rättvisa. Jag är säker på att även Sivert Carlsson uppskattar det. Herr talman! Nu verkar det som om min tid har gått åt, men jag har ytterligare ett par saker som jag skulle vilja säga om miljö- och IT-frågor, så jag väd- jar om litet mer tid. Tack för det! Det fjärde stora området som vi tar upp i proposi- tionen handlar om miljöfrågorna. Vi lägger fast ett antal mål på miljöområdet. Från 1995 fram till 2005 skall kväveoxidutsläppen ned med 40 %, svavelut- släppen ned med 15 % och utsläppen av de flyktiga organiska ämnen ned med 60 %. Fram till 2010 skall koldioxidutsläppen ha stabiliserats på 1990 års nivå. Jag berättade detta för representanter för att antal miljöorganisationer som jag träffade på ett seminari- um på europeisk basis i fredags. De blev faktiskt ganska imponerade. De tycker att vi arbetar konkret och ambitiöst i vårt land. Jag tror också att vi kommer att kunna klara av detta. Det svåraste målet - och det är vi alla medvetna om - är CO2-utsläppen. De har ju ökat under 90-talet. För att nå de här målen behövs de kraftiga sats- ningar som vi gör på kollektivtrafiken och på järn- vägstrafiken och som jag redan har talat om. Men det räcker inte bara med ett Alexanderhugg, utan det är en mängd olika åtgärder som sammantaget kommer att få effekt. Det är därför vi också föreslår en strategi för introduktion av biogas, alkoholer och andra alternati- va drivmedel. Vi föreslår också en strategi för att använda IT för att få fram effektiva transportlösning- ar. Vi behöver också ekonomiska styrmedel, inte minst i EU-arbetet. Flera talare har talat om CO2- avgift eller CO2-skatt, som vissa säger. Vi måste ock- så erkänna att detta är en diskussion om huruvida skattefrågorna skall lösas på federal nivå eller om de skall lösas på mellanstatlig nivå. I Sverige har vi den synen att skattefrågor är en mellanstatlig fråga. Det är inte samma sak som att vi inte driver att vi skall ha en bra och rättvis miljöbeskattning. Det måste vi jobba för både nationellt och på EU-nivå. Det finns länder som har kommit längre i den folkliga acceptansen än vad vi har. Holland går nu fram med ett förslag om roadpricing. Roadpricing låter väldigt bra så länge vi säger det på engelska, men när talar om vägavgifter vet vi vad de olika parti- erna i Sverige brukar anföra för något. Herr talman! Slutligen är IT-användningen i trans- portsystemet egentligen bara i sin linda. Vi vet att Delegationen för transporttelematik redan i dag har gjort en analys som visar att åkerier som sysslar med de traditionella lastbilstransporterna kan minska sina kostnader med ca 10 % med hjälp av teknik som redan finns. Det är ju bra både för ekonomin och för transporteffektiviteten. Vi vet att utvecklingen och användningen av IT inom transportområdet går snabbt framåt. Det skapar också nya förutsättningar. Även om resandet och transportbehoven inte kommer att minska särskilt mycket genom att vi använder IT i en allt större del av vårt liv kommer resmönstren att förändras. Trans- portmönstren kommer att förändras. Nya trafikled- ningssystem kommer att effektivisera transporterna. Behovet av underhåll av den befintliga infrastrukturen och investeringar i nya tekniska system kommer att öka medan rena nyinvesteringar i vägar och järnvägar förmodligen kommer att minska. Här kommer det att bli nödvändigt - och det tror jag att vi alla måste ta med oss hem - att skifta synsätt så att vi fokuserar på trafiksystemet och möjligheterna att utveckla det i stället för att, som många gör nu, ägna den största uppmärksamheten åt de traditionella trafikanläggningarna. Den processen är i gång. Kom- munikationskommittén har startat den processen - den finns också i regeringens proposition - och den kommer att utvecklas ytterligare. Nästa gång som riksdagen fattar ett viktigt trans- portpolitiskt beslut kommer det att ske utifrån annor- lunda förutsättningar. Det är jag övertygad om. Då kommer informationstekniken och dess möjligheter att skapa en rationell användning av transportsystemet att stå i centrum för den debatten. 0729734540102 N 2010-01-01 00:00:00 208910 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09116/#anf50