2348903 GL09115 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:115 Fredagen den 29 maj 1997/98 115 1998-05-29 00:00:00 Läroplan för förskolan 42C13668-F4F5-4BF9-9F7E-6AC1B518F73C 151 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) s Fru talman! Sverige har ju en relativt hög skolp- liktsålder. Med jämna mellanrum brukar det i debat- ten dyka upp krav på att man skall sänka skolpliktsål- dern. Man skulle börja skolan tidigare så att barn kunde lära sig fortare och bli klara snabbare. Det verkar som om man skulle kunna lära sig mer eller fortare om man kunde börja skolan tidigare. Jag me- nar att det är en total felsyn. Barns lärande börjar ju inte i skolan utan långt tidigare. Det är bl.a. tack vare att vi har en förskola av mycket hög kvalitet som vi har så bra resultat i den svenska skolan vid en inter- nationell jämförelse. Jag tror att just därför att försko- lan har utvecklats utifrån ett annat perspektiv än sko- lan har man kunnat bidra på ett sådant bra sätt till grunden för barns lärande och utveckling. Regeringens politik syftar dels till att stärka och utveckla förskolans pedagogiska roll, dels till att äntligen ge förskolan dess rättmätiga plats som den första byggstenen i utbildningssystemet. En hög kvalitet i förskolan förutsätter dels att det finns tillräckligt med resurser för att hålla en hög kvalitet i förskolan, dels att det finns ett medvetet pedagogiskt arbete inom förskolan. Nu har vi äntligen möjlighet att satsa nya resurser till skolan som skall gå bl.a. till förskolan och barnomsorgen. Nu skall det tydliggöras att förskolan har ett pedagogiskt uppdrag. Förskolan omfattar ju också ett omsorgsperspek- tiv. Förskolepedagogiken inrymmer och omfattar detta omsorgsperspektiv. Det har hittills varit en ganska viktig skillnad gentemot skolan. Det har ofta uttryckts i förskolan som hela barnet hela dagen. Jag vill gärna att den skillnaden gentemot skolan på sikt skall minska, så att också skolan skall omfatta mer av ett sådant helhetsperspektiv på barnet. Förskolan har en mycket stor betydelse för barns språkutveckling. Språkutvecklingen är kanske ett av de viktigaste exemplen på att en bra förskola är en mycket viktig grund för ett fortsatt lärande. Vi vet att stimulans och stöd för barns språkutveckling skapar viktiga förutsättningar för läs- och skrivutvecklingen senare i skolan. Vi vet också att man genom att stimu- lera barns språkutveckling på ett medvetet sätt kan förhindra och förebygga läs- och skrivsvårigheter senare. Därför är det viktigt att förskolan präglas av ett medvetet arbete med barns språkutveckling för att ge barn tilltro till den egna språkliga förmågan och ge barn chansen att se sig själva som blivande läsande och skrivande individer. Skola och förskola har ju utvecklats ur skilda per- spektiv och ur olika traditioner. Man kan litet förenk- lat säga att skolan är gammal och tung, framför allt på grund av sin plikt, medan förskolan ju är ung, mycket yngre än skolan, och lättare eftersom det inte är en obligatorisk verksamhet. Därför är mötet mellan skola och förskola inte ett oproblematiskt möte. Det är skilda perspektiv och skilda erfarenheter som möts. Men det är också olika traditioner som möts och olika perspektiv. Därför är det viktigt att det mötet sker på sådana villkor att både förskolans och skolans fördelar kan tas till vara. Det är min övertygelse att skolan och förskolan har mycket att lära av varandra. Jag blir litet orolig ibland när man märker en rädsla eller fördomar från respektive verksamhet gentemot varandra. Det finns fördomar i skolan om att förskolans verksamhet skulle vara av mindre betydel- se än skolan, som att det egentligen är först i skolan som barns lärande börjar. Och det finns fördomar och rädsla i förskolan för att skolan skall "ta" barnen. Man vill skydda barnen från skolan så länge som möjligt. Jag tror att det är viktigt att både skolan och för- skolan utifrån sina olika perspektiv och med sina olika erfarenheter kan mötas för att berika verksamhe- terna och höja kvaliteten i de respektive verksamhe- terna. Jag tror att skolan har mycket att lära av förskolan. Det gäller t.ex. arbete i arbetslag där ju förskolan har kommit väsentligt längre, ja alltid har arbetat i arbets- lag, medan det i skolan fortfarande är en begynnande utveckling med arbete i arbetslag. Skolan kan också lära av förskolans föräldrakon- takter och samarbetet med hemmet som många gånger sker på ett mer naturligt sätt i förskolan än vad det kanske gör i skolan. Skolan bör lära av förskolans helhetsperspektiv - hela barnet hela dagen. Skolan kan lära av förskolans flexibilitet och möjlighet att anpassa verksamheten utifrån barns skilda behov och att förändra den utifrån förändrade behov. Men förskolan har också en del att lära av skolan. Jag menar att förskolan bör anamma ett mer medvetet pedagogiskt förhållningssätt, ett mer långsiktigt per- spektiv i det pedagogiska arbetet. Man bör se sig som en naturlig del av ett livslångt lärande. Förskolan kan också lära en del av skolan i vanan att dokumentera barnets lärande och utveckling och göra det till en naturlig del av verksamheten. Försko- lan bör lära sig av skolan att se sig själv som en viktig del av utbildningssystemet med samma självklarhet som skolan ser sig som en viktig och grundläggande del av utbildningssystemet. Regeringens syfte med att stärka förskolans peda- gogiska roll och ge förskolan sin rättmätiga plats i utbildningssystemet har uttryckts genom att vi har flyttat över ansvaret för förskolan från Socialdeparte- mentet till Utbildningsdepartementet, att vi har ändrat den ansvariga myndigheten från Socialstyrelsen till Skolverket, att vi har fört in lagstiftningen om barn- omsorgen och förskolan i skollagen från socialtjänst- lagen. Men det viktigaste steget är det som vi nu snart skall ta, att förskolan för första gången någonsin får en egen läroplan. Det är ett historiskt beslut för för- skolan, och det är ett viktigt erkännande av förskolans betydelse. För första gången någonsin får förskolan en egen läroplan med samma dignitet som den läroplan som gäller för skolan. Det är en mycket viktig fråga om läroplanen som vi socialdemokrater har arbetat långsiktigt med. Det är en rad olika delar i de reformer vi genomför för att stärka förskolans roll. En statlig förordning ger nu tyngd åt en jämn och hög kvalitet i förskolan och tydliggör förskolans pedagogiska uppdrag. Det här beslutet att ha en egen läroplan för försko- lan är en mycket stor tillfredsställelse för mig. Vi kommer sedan att ha tre läroplaner för utbildningssys- temet för barn och unga - tre läroplaner som följer på varandra, som har en gemensam syn på barns lärande och utveckling, men som ändå skiljer sig åt för att inte göra våld på de olika verksamheternas särart: en lä- roplan för förskolan, med sin särart, en läroplan för grundskola, förskoleklass och fritis, med sin speciella profil, och en läroplan för gymnasieskolan och vux- enutbildningen, med sin särart. Samtliga läroplaner följer en gemensam syn och har många likheter men också olikheter. Jag kan inte avhålla mig, fru talman, från att ändå kommentera någonting av det som har sagts i debatten tidigare. Moderaterna hävdar nu helt förvånande ståndpunkten att en läroplan leder till att föräldrarnas ansvar minskar och att man förhindrar pedagogisk utveckling. Det har man framfört i debattartiklar i tidningar, och det säger nu också Catharina Elmsäter- Svärd här i debatten. Jag skulle vilja fråga Catharina Elmsäter-Svärd om moderaterna har samma syn på läroplanen för skolan. Är det så att läroplanen för skolan förhindrar föräldrarna från att ta sitt ansvar och försvårar en pedagogisk utveckling av skolan? Vad är det annars som är så annorlunda med läroplanen för förskolan som tycks ha den effekten? Så till Folkpartiet och Ola Ström. Nu säger Ola Ström här i talarstolen att Folkpartiet länge har käm- pat för en läroplan för förskolan. Jaså? Hur kan det då komma sig att när Folkpartiets dåvarande partiledare hade ansvar för verksamheten fördes det inte fram, vare sig i regeringsförklaringar eller i praktisk politik, något behov av att stärka kvaliteten i förskolan, av att ge förskolan en egen läroplan eller av att ge förskollä- rarna ett särskilt ansvar. Hur kan det då komma sig att Folkpartiet inte i motioner i riksdagen eller på annat sätt har krävt en särskild läroplan för förskolan eller en särskild regle- ring av förskolans kvalitet? Det var ju t.o.m. så att när man antog förskolans pedagogiska program, som är de riktlinjer som vägleder verksamheten i dag, var man i Folkpartiet mycket tveksam till de riktlinjerna. Jag tycker att det är litet patetiskt att nu höra Folkpartiet säga att man länge har kämpat för den läroplan som vi nu föreslår. Men jag är glad att Folk- partiet ansluter sig till behovet av en läroplan i försko- lan. Svensk förskola har ju en hög kvalitet. Det är en utveckling som har skett under kommunalt och enskilt huvudmannaskap och tack vare en kunnig och enga- gerad personal. Vi har i dag en högre andel förskollä- rare i förskolan än någonsin tidigare. 60 % har för- skollärarutbildning. Detta är en viktig förutsättning som möjliggör att vi nu kan införa en läroplan med så högt ställda kvalitativa och pedagogiska krav. Kvaliteten i förskolan har till stor del utvecklats med staten på åskådarplats. Det är viktigt för oss i riksdag och regering att komma ihåg det och att re- spektera den höga prioritet av kvalitet och kompetens i förskolan som kommunerna faktiskt har visat. Jag anser att ledarskapet i förskolan har mycket stor betydelse. Jag kan inte se att ledarskapet i försko- lan på något avgörande sätt skulle skilja sig från le- darskapet i skolan när det gäller betydelse och vikt. Jag anser att förskollärarna med sin höga kompe- tens har en avgörande roll för att det skall bli möjligt att nå läroplanens mål. I många förskolor har också förskollärarna ett särskilt ansvar för verksamheten. När vi nu tar steget att införa en läroplan för för- skolan skärper och tydliggör vi de krav som staten ställer på kvalitet och pedagogisk profession i försko- lan. Det kallas målstyrning och har mött stor uppslut- ning i den här kammaren när det har gällt skolan. Jag tror inte att det är genom ökad statlig reglering som vi höjer kvaliteten utan genom att vi på ett bättre vis sätter upp höga mål och överlåter åt kommunerna och huvudmännen för verksamheten att utforma arbetet så att man kan nå de här höga målen. Min bedömning är den att den läroplan som vi presenterar leder till högre krav på personalens kom- petens och utbildning än en förskola utan läroplan. Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att kun- skapssamhället är ett aktivt val. Det förutsätter en tydlig politisk prioritering av utbildning, av hela ut- bildningssystemet. Jag vill att förskolan skall inklude- ras i begreppen kunskapssamhälle, livslångt lärande och utbildning. Förskolans läroplan, den första nå- gonsin, som regeringen kommer att besluta om den 11 juni, efter det att kammaren har ställt sig bakom propositionen, är ett historiskt och avgörande steg för förskolans status, kvalitet och utveckling. 011731125914 N 2010-01-01 00:00:00 208803 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09115/#anf151