2348903 GL09115 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:115 Fredagen den 29 maj 1997/98 115 1998-05-29 00:00:00 Läroplan för förskolan 8885EBED-638C-41EF-A354-8CD0774D18E2 139 EVA JOHANSSON (s) s Fru talman! Det är nu några år sedan vi hörde ro- pen skalla om daghem åt alla. Det beror inte på att behovet av bra barnomsorg är mindre, utan att vi nu har nått en punkt där vi har så gott som full behov- stäckning. De flesta kommuner kan erbjuda plats för de som vill ha det och behöver det inom några måna- der. Det ser jag som en seger för alla oss som i åratal har stridit för barns rätt till en trygg, rolig och stimu- lerande uppväxt och för föräldrars rätt att slippa välja mellan barn och familj och förvärvsarbete. Nu är det dags att ta nästa steg i form av en läro- plan för förskolan. Vi är så gott som ense om att det behövs en läroplan. Jag tycker att det är väldigt bra. Den är nu bara moderaterna som ställer sig utanför. Jag delar i hög grad Ola Ströms förundran över Catharina Elmsäter-Svärds inlägg här för en stund sedan. Avsikten är att göra förskolans pedagogiska roll tydligare och skapa bättre förutsättningar för en hög och jämn kvalitet över hela landet. Steget från försko- lan till förskoleklass och därifrån till skolan skall kännas viktiga för varje barn. Varje barn har rätt att känna att nu börjar någonting nytt och spännande. Men samtidigt skall varje barn också ha rätt att känna att de olika verksamheterna arbetar mot samma mål och har samma syn på barnen och deras behov. Läroplanerna skall på det här sättet länka i varand- ra så att de gemensamma målen blir tydliga. Också av det skälet är det bra att vi får en läroplan också för förskolan. Det gör dess roll tydligare. Det är bra att läroplanen i allt väsentligt bygger på samma grunder som läroplanerna för övriga skolformer. Barns läran- de och utveckling skall ses i ett långsiktigt perspektiv, och grunden läggs i förskolan. Det är också viktigt att betona att förskolan där- med inte skall förändras i sin funktion. Den förälder som arbetar eller studerar eller av annan anledning behöver stöd i sin omsorg och fostran av barnen skall naturligtvis kunna få det. Den pedagogik och de ar- betsformer som har utvecklats inom förskolan bygger på goda kunskaper om barns utveckling och är där- med av utomordentligt stort värde. Det är alltså inte tal om att göra förskolan mer lik den traditionella skolan i sina arbetsformer. Barnen skall erbjudas en lärorik och utvecklande miljö där inte minst leken fortsatt är ett viktigt inslag. Jag instämmer i att det snarare är skolan som skulle behövas "förskolefieras" en del. Förskolans läroplan kommer att inledas med en redovisning av den värdegrund som verksamheten skall bygga på. Vi känner den från de övriga läropla- nerna, och vi känner den också från samhället i övrigt. Det senare tycker jag är viktigt att betona. Det är de värden som är gemensamma för hela vårt samhälle som också skall prägla förskolan och skolan. Det handlar om att låta barnen utvecklas till öpp- na, solidariska och toleranta människor med respekt för varandra, människors lika värde och vår gemen- samma miljö. Det handlar om att motverka traditio- nella könsroller och att ge pojkar och flickor lika möjligheter att utveckla intressen och förmåga. Det handlar om att utvecklas till demokratiska samhälls- medborgare som känner lust både att påverka och att ta ansvar. Utgångspunkten för arbetet skall vara principen om alla människors lika värde. Våld, mobbning och rasism har på ett otäckt sätt demonstrerat vårt gemen- samma tillkortakommande när det gäller att för barn och unga i stället visa på respekt, tolerans och gemen- skap som alternativa mönster för vår samlevnad. Läroplanen kommer att stryka under att alla som arbetar i förskolan skall hävda dessa grundläggande värden och ta avstånd från uppfattningar och agerande som strider emot dem. Det kräver kompetens, inte minst det som brukar kallas för social kompetens. Det är inte alldeles givet att man kan läsa sig till det i böcker. Med det här uppdraget till all förskolans per- sonal följer också behovet av att de anställda tillsam- mans får tillfälle att reflektera över begreppens inne- börd och i svåra situationer också få tillgång till handledning. Fru talman! Till det som har diskuterats mycket i denna fråga hör till vem läroplanen skall rikta sina krav. Det är ju så vi skall se den. Vi har valt att rikta dem dels till alla som arbetar i förskolan, dels till arbetslaget. Jag menar att vi därmed tar till vara den goda tradition som har utvecklats inom förskolan att arbeta i lag oberoende av utbildningsbakgrund och olika yrkesbeteckningar. Det har varit av stort värde för förskolan att människor med olika bakgrund och erfarenheter har samverkat för att nå gemensamma mål. Det breddar förskolans kompetens, och det är i sig en bra illustration till hur målen i läroplanen kan nås genom samarbete. Det är också en bra förebild för barnen. Det betyder lika litet nu som tidigare att yrkesi- dentiteterna skall suddas ut. Tvärtom är det av stort värde att personal med olika kompetens och erfaren- hetsbakgrund finns med i arbetslaget. Det breddar de resurser som kommer barnen till del, och det utveck- lar förskolans arbete. Detta minskar inte heller kravet på kompetens hos personalen. Läroplanen förutsätter tvärtom hög pro- fessionalism och att vi utgår från att kommunerna liksom tidigare är angelägna om att personalen är välutbildad för att klara högt uppsatta mål. Vi anser inte att det finns någon anledning att ytterligare regle- ra detta vare sig när det gäller personalens samman- sättning eller formerna för förskolans ledning. Kom- munerna är huvudmän för verksamheten och har det allra största intresse av att den fungerar bra. Jag har litet svårt att förstå varför så många av er centralt vill styra hur organisationen ser ut på den enskilda försko- lan. Jag har redan tidigare berört innehållet i läropla- nen i den del som behandlar värdegrunden. Omsorg, lek och lärande har också ett stort utrymme. Det byg- ger i sin helhet på förskolepedagogik som har utveck- lats och där leken spelar stor roll. Det handlar om att släppa loss och öva fantasin och om samarbete, inle- velse- och kommunikationsförmåga. Det gäller att träna den sociala kompetensen. Förskolan skall präg- las av det faktum att alla barn vill lära sig, vill utveck- las och vill växa. Uppgiften för förskolan är att stödja den viljan och ge barnen bra redskap. Språket tillhör det allra viktigaste. Den som äger ett rikt språk har verktyg för att hantera t.ex. konflik- ter, där annars andra medel kommer till användning. Det kan vara okvädesord, hot och i det yttersta - våld. Förskolan skall uppmuntra barnen i deras utveck- ling - inte så att ungarna sätts på skolbänken vid en given ålder, utan när det enskilda barnet själv börjar intressera sig för bokstäverna och siffrorna. Förskolan har visat sig vara mycket bra på den sortens indivi- dualiserad verksamhet. Läroplanen ser jag som en ytterligare uppmuntran i den riktningen. Förskolan skall hjälpa barn att upptäcka och förstå omvärlden. Den skall ge insikter om naturen, kulturen och samhället och förmåga att sätta in sig själv och andra i det sammanhanget. Läroplanen betonar också barnens rätt till infly- tande och vikten av god samverkan mellan förskolan och hemmen. Det skulle vara intressant att få reda på vad det är i läroplanen som skulle kunna hämma den pedagogiska utvecklingen i förskolan. Moderaterna gör ju ett så- dant hisnande antagande. Eftersom ingen väl vill medverka till det borde de åtminstone redovisa beve- kelsegrunderna för detta antagande så att det gick att pröva. Fru talman! Läroplanen föreslås gälla för den kommunala förskolan. Den skall också vara vägle- dande, utan att i varje detalj vara bindande, för famil- jedaghemmen. Särskilt gäller det de delar som be- handlar värdegrunden. Jag tycker att det är viktigt att i detta läge säga att det är i privata familjers hem som sådan här verksamhet bedrivs, och att det sätter sina gränser. Självfallet är det ingenting som hindrar att också andra tillämpar läroplanen i de delar som passar. Tvärtom är det både naturligt och önskvärt. Självfallet står det varje kommun fritt att för sin verksamhet i familjedaghem och öppna förskolor precisera kraven ytterligare på dem som anställs. Med detta har jag kommenterat många av de re- servationer som finns till betänkandet. Jag yrkar bifall till utbildningsutskottets hemställan i betänkandet och avslag på reservationerna. Till sist vill jag också rikta ett tack till Ola Ström. Du har i hög grad bidragit både till den trevnad som du nämnde i utskottet och till att vi - mestadels i varje fall - har kunnat fatta riktigt kloka beslut. Tack för det, och lycka till med det du skall ägna dig åt i fram- tiden! 0666354900406 N 2010-01-01 00:00:00 208791 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09115/#anf139