2348903 GL09115 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:115 Fredagen den 29 maj 1997/98 115 1998-05-29 00:00:00 Förändrad styrning av Försvarsmakten, m.m. C9377C2C-DACC-4C43-8BE1-EC50267C1055 125 HÅKAN JUHOLT (s) s Fru talman! Styrningen av Försvarsmakten är ett med regelbundenhet återkommande tema i den för- svarspolitiska debatten. Problem och brister har iden- tifierats i olika omgångar. Tydligast beskrivs detta kanske i UTFÖR-utredningen, som i sitt betänkande Vem styr försvaret? visade på styrningsglappet mellan de högtidligt formulerade uppgifterna och dimensio- neringen av krigsorganisationen. Utredningen visade med klargörande tydlighet på riksdags och regerings svårigheter att sätta myndighetens uppgifter i relation till exempelvis avvägningen mellan olika förbandsty- per. Grundorganisationen, där produktionen av krigs- organisationen sker, har inte heller tydliga mål och krav på resultat. Försvarsutskottet har vid ett flertal tillfällen uttalat sig i frågan, bl.a. i FöU4 från förra året, då ett enigt utskott ville aktualisera frågan om den nuvarande programindelningen inom Försvarsmakten verkligen är ändamålsenlig sett ur ett riksdagsperspektiv. Vi konstaterade i utskottet också att vi inte var främmande för en annan indelning av Försvarsmak- tens verksamhet och resurser - en indelning som bättre skulle beskriva myndighetens uppgifter och statsmakternas krav på dess förmåga i olika avseen- den. Nu står vi här i kammaren med ett sådant förslag från regeringen. Det är ett förslag som innebär att vi lämnar den föråldrade styrningen genom program och ersätter den med en styrning i verksamhetsområden. Förslaget är en del av den förvaltningsmässiga refor- mering som Försvarsmakten måste genomgå. Med den nya modellen blir det enklare att jämföra produktionen med de uppsatta målen. Vi kommer att bättre kunna identifiera styrningsglappen och därmed också öka vår förmåga att täppa till de svårhanterliga glapp som uppstår mellan den militärstrategiska be- dömningen och krigsorganisationens utformning. Av utskottets betänkande framgår det att fyra par- tier har anfört reservationer. Mot bakgrund av vad som går att utläsa av partiernas motioner är dock inte något parti uttalat motståndare till den föreslagna förändringen. Moderaterna formulerar det vänligt som att regeringens förslag inte bör avvisas. Partiet vill, precis som Henrik Landerholm redogjorde för från talarstolen, se ytterligare förslag. Folkpartiet tycker å sin sida att det är för tidigt att ta ställning till om re- geringens förslag är tillräckliga. Men i fyrpartireservationen är de fyra partierna angelägna om att klargöra att det inte finns något att invända mot de principer som regeringen redovisar. En samlad opposition tycker således att regeringen går i rätt riktning. Det är inget dåligt uttalande med tanke på att vi ändå står mitt uppe i en infekterad valrörelse. Förslaget om ny styrning av Försvarsmakten och det tidigare behandlade ärendet om Försvarsmaktens högre ledning är två betydelsefulla steg bort från den föråldrade indelningen av verksamheten i försvars- grenar. I den nya organisationen arbetar myndigheten utifrån ansvar för krigsorganisationens operativa förmåga, krigsförband och grundorganisation - inte utifrån försvarsgrenar. Med den nu föreslagna styrningen kommer rege- ringen att fördela resurserna på Försvarsmaktens faktiska verksamheter i fred, vid staber, förband och skolor. Verksamheten delas in i sex olika verksam- hetsområden som riksdagen fastställer inriktningen av. Det är förbandsverksamhet, beredskap, incidentin- satser, stöd till samhället, internationella insatser samt utveckling och investeringar. Denna indelning kommer att tydliggöra den fak- tiskt bedrivna verksamheten på ett betydligt bättre sätt än vad den nuvarande programstyrningen klarat av. En klar fördel är också att statsmakterna på detta sätt ges en reell möjlighet att göra avvägningar mellan vidmakthållande, insatser och förnyelse och mellan nutid och framtid. En positiv mereffekt är att de olika verksamhets- områdena hålls åtskilda från varandra, vilket natur- ligtvis också ökar insynen. Fru talman! Utskottsmajoriteten tycker att detta är en ganska hygglig proposition. Den löser inte alla problem. Den ger heller inte alla svar. Utskottet kon- staterar att regeringen inte har lämnat ett samlat och heltäckande förslag till nytt system för insyn, styrning, uppföljning och utvärdering av Försvarsmakten. Re- geringen har å sin sida också anmält att ytterligare överväganden återstår. Ett fortsatt utvecklingsarbete skall till. Processen går vidare. Landerholm ger uttryck för långbänkarnas strategi, där viktiga och principiellt och i sak riktiga föränd- ringar inte kan genomföras om inte allt genomförs på en gång. Frågan är om detta gyllene tillfälle någonsin inträffar. Med den nu förslagna styrningen av myndigheter får riksdagen möjlighet att ta ställning bl.a. till enskil- da materialprojekt och ledningssystemet. Det blir resultatet av propositionen och utskottets skrivningar. Riksdagen skall följa fler projekt. Frågor om investe- ringar som är fundamentala för försvarspolitiken skall avgöras i riksdagen för bemyndigande. Det är också en självklarhet att riksdagen vet vad den beslutar om, som Landerholm sade tidigare. Med den föreslagna styrningen blir det också lät- tare för riksdagen att avgöra huruvida man skall köpa eller möjligen hyra materiel. Fru talman! Jag yrkar bifall till hemställan i ut- skottets betänkande. 0110600080618 N 2010-01-01 00:00:00 208777 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09115/#anf125