2348903 GL09115 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:115 Fredagen den 29 maj 1997/98 115 1998-05-29 00:00:00 Förändrad styrning av Försvarsmakten, m.m. C667B400-A7F9-49F6-BB28-25F2EF86BA90 123 ANNIKA NORDGREN (mp) mp Fru talman! Regeringens proposition, som ligger till grund för betänkandet vi diskuterar i dag, motsva- rar inte de krav man både kan och bör ställa på rege- ringen. Försvarsutskottet har vid upprepade tillfällen uttalat sig om behovet av ett mera omfattande be- slutsunderlag om bl.a. försvarets operativa förmåga och dess prioriteringar, målstyrning och resultatredo- visning samt för riksdagens ställningstagande till utveckling och anskaffning av försvarsmateriel. Det betänkande vi diskuterade alldeles nyss är ett alldeles utmärkt pedagogiskt exempel på behovet av det vi diskuterar just nu, nämligen ökad möjlighet för riksdagen att faktiskt styra. Faktum är att fyra av riksdagens partier i en ge- mensam reservation uttrycker att propositionen endast kan ses som ett första utkast. Inriktningen är inte fel i princip, måhända, men osäkerheten om var den kom- mer att landa gör att det är omöjligt att säga okej nu. Saken blir inte bättre av att propositionen är nästan omöjlig att förstå. Det är litet spridda funderingar, som säkert är välvilliga, men som knappast är möjliga att ta ställning till. Den viktigaste frågan som jag inte tycker att rege- ringen kommer till rätta med i propositionen är glap- pet mellan den säkerhetspolitiska analysen, den mili- tärstrategiska bedömningen och förslagen till den militära krigsorganisationen. Det har utskottet konsta- terat i ett tidigare betänkande om styrning och upp- följning av totalförsvaret. Utskottet ansåg att det behövs en redovisning för riksdagen om hur och efter vilka principer försvaret är tänkt att föras och varför krigsorganisationen blir utformad på det sätt regeringen föreslår. Utskottet efterlyste en närmare redovisning av de operativa principerna, en värdering av Försvarsmak- tens styrka och svagheter samt därpå baserat förslag till vilka operativa försvarsförmågor i olika avseenden som bör prioriteras högre respektive lägre. Utskottet uttalade också att statsmakternas beslut grundas på ett underlag där Försvarsmaktens olika operativa förmågor och kostnader för dessa vägs mot de uppsatta säkerhets- och försvarspolitiska målen. Vad skriver regeringen i propositionen om detta? Återigen, tämligen luddiga resonemang. För att illust- rera vad jag menar med luddiga resonemang tänkte jag återge några små stycken. Regeringen skriver att kraven på förmåga är svåra att omsätta till exakta kvantitativa termer i form av antal förband av olika typer. Vidare kan kraven på förmåga i stället ses som den verbala kopplingen mellan de fyra huvuduppgifterna och den krigsorgani- sation som riksdagen angett i försvarsbeslutet. Förklara det den som kan! Vad betyder detta, och vad blir effekterna av det- ta? Jag hoppas att Håkan Juholt, som företräder rege- ringspartiet, och Anders Svärd, som står bakom pro- positionen, kan redogöra för det i kammaren senare i dag. Några konkreta förslag eller redovisningar som möter det som försvarsutskottet har efterlyst finns inte i regeringens proposition. Den av utskottet efterlysta värderingen av Försvarsmaktens styrka och svagheter och förslagen på vilka operativa försvarsförmågor som behöver prioriteras högre eller lägre tas inte alls upp i propositionen. När det gäller högkvarterets nya organisation, har Miljöpartiet ett flertal gånger påtalat de risker för en minskad pluralistisk försvarsdebatt, toppstyrning m.m. som högkvarterets nya organisation innebär. Jag kommer därför inte att gå in på den frågan i den här debatten, förutom att jag noterat att regeringen i pro- positionen skriver att högkvarterets nya organisation medför behov av förändringar i Försvarsdepartemen- tets arbete och att en förändrad styrning av Försvar- smakten förstärker detta behov. Jag tycker att det hade varit smakfullt av regeringen att redovisa vad man hade tänkt sig och hur man ämnar uppfylla det som försvarsutskottet uttalat när det gäller behovet av att stärka departementet och att säkra möjligheterna för insyn och styrning av Försvarsmakten. I försvarsutskottets betänkande om styrning och uppföljning av totalförsvaret tog utskottet upp frågan om utveckling och anskaffning av försvarsmateriel. Utskottet konstaterar att man vid flera tidigare tillfäl- len anfört att regeringen vill ha ett inflytande när det gäller anskaffning av viktigare materielobjekt. Utskot- tet konstaterar att nu gällande ordning inte har med- fört att riksdagens insyn och inflytande har förbättrats jämfört med tidigare. Ett antal yrkanden från bl.a. Miljöpartiet när det gäller just dessa frågor förvänta- des bli tillgodosedda. Jag kan nu konstatera att så absolut inte är fallet. Just materielfrågorna måste ses i skenet av vad vi nyss diskuterade, nämligen att regeringen har före- slagit besparingar på det området, vilket Miljöpartiet absolut välkomnar, men utan att redovisa det för- svarsutskottet har efterlyst. Hur påverkar detta? Vad får det för effekter? Sammantaget anser jag att regeringen bör åter- komma till riksdagen med en proposition som mot- svarar de krav som försvarsutskottet vid upprepade tillfällen har ställt. Jag kan därför inte bifalla rege- ringens hemställan vad gäller inriktningen av en för- ändrad styrning av försvarsmakten, även om delar av propositionen går i rätt riktning. En proposition måste skrivas så att den är begrip- lig även för dem som inte har författat den. 0251174631818 N 2010-01-01 00:00:00 208775 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09115/#anf123