2348903 GL09115 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:115 Fredagen den 29 maj 1997/98 115 1998-05-29 00:00:00 (forts från prot. 113) Försvarsmaktens eko- nomi och verksamhet för år 1998 m.m. (forts 60B1DD4E-93A8-466A-9E33-9017E21242ED 102 ANDERS SVÄRD (c) c Fru talman! Först skall jag be att få säga ett varmt tack till Arne Andersson som har för avsikt att lämna riksdagen. Jag vill tacka för det sätt på vilket han har lett utskottets arbete. Humor och entusiasm har varit två viktiga egenskaper som har gjort arbetet lätt och trevligt. Tack Arne! Fru talman! Försvarsmakten brottas med ekono- miska problem. En beskrivning av hur kunskaperna om problemens omfattning växt fram under förra året finns i regeringens proposition och i utskottets betän- kande. Var och en kan ta del av det så sparar vi tid. Om vi inte gör någonting kommer de ekonomiska problemen att växa och växa. Fem procents fel på femårsperioden, som Håkan Juholt nämnde i sitt anfö- rande, kan synas ganska harmlöst. Men eftersom det totalt handlar om mycket stora belopp blir det samla- de underskottet ändå alldeles oacceptabelt stort efter några år. I onsdags diskuterade vi här kammaren hur vi skall klara sjukvården i vårt land. Pengar är även i det sammanhanget en av de viktigare resurserna. Därför måste vi helt enkelt kräva av alla myndigheter, själv- fallet också försvaret, att hålla sin inom givna eko- nomiska ramar. Försvarsmakten förtjänar självfallet kritik för bristerna i sin planering. Kostnaderna för förbandsdriften har t.ex. regelmässigt underskattats. Riksdagen måste kunna utgå ifrån att beslutsunderlag från myndigheterna är korrekta, kontrollerade och efterlevda. Regeringen föreslår i propositionen åtgärder för att uppnå balans i ekonomin. Åtgärderna berör bl.a. pliktutbildning, materialanskaffning och frivilligverk- samhet. Ändringar i det övergripande målet för För- svarsmaktens beredskap föreslås också, vilket bl.a. medför att vissa delar av krigsorganisationen kan komma att få lägre beredskap än det s.k. ettårsmålet som gäller i dag. Jag anser att regeringens redogörelse visar på sto- ra brister i systemen för att såväl styra som följa upp Försvarsmaktens verksamhet. Det måste naturligtvis åtgärdas. Det innebär att Försvarsmaktens ledning och förvaltning successivt måste reformeras för att komma till rätta med dessa ständigt återkommande obalanser i planeringen. Likaså måste statsmakterna skärpa upp- följningen av Försvarsmaktens verksamhet för att medverka till en nödvändig effektivisering. Det ärende vi nu debatterar gäller alltså vilka åt- gärder som är nödvändiga för att under det här bud- getåret få balans mellan de ekonomiska resurserna och verksamheten i försvaret. Det kan vi göra utan att ompröva 1996 års försvarsbeslut förutom vad gäller beredskapskravet som jag nyss nämnde. En prövning av försvarsbeslutet skall däremot ske i och med kon- trollstationen 1999. Den säkerhetspolitiska kontrollstation som är pla- nerad har som syfte att göra en prövning av bl.a. det säkerhetspolitiska läget. Meningen är att se hur den aktuella situationen påverkar behovet, omfattningen och utvecklingen av totalförsvaret. Genom arbete med Försvarsberedningens rapport, som är mycket bety- delsefull för kontrollstationen, tar samtliga riksdags- partier del i förberedelserna. Det finns starka skäl för att senarelägga den säkerhetspolitiska kontrollstatio- nen till 1999. Kontrollstationen är alltså bestämd i försvarsbe- slutet redan i december 1996. Att i förväg tala om vad som blir resultatet av kontrollstationen, vilket reser- vanterna förordar i reservation nr 1, innebär att man låser sig för tidigt. Underlaget för den säkerhetspoli- tiska kontrollstationen 1999 måste vara brett. Det skall innehålla alternativa handlingsvägar. Kontroll- stationsarbetet, och då i första hand bedömningen av det aktuella säkerhetspolitiska läget, är det som skall utgöra grund för vad som blir resultatet. Den sakpoli- tiska debatten får vi ta när vi har det nödvändiga un- derlaget. De akuta ekonomiska problemen inom försvaret skall påverka den här processen så litet som möjligt. Målet måste vara att skapa ekonomiska förutsättning- ar för att kunna möta de verkliga behoven. Det finns självfallet alltid en risk för att det blir tvärtom. Till- sammans måste vi göra allt för att motverka ett sådant resultat. Anslagsförordningens effekter och tillämpning har vållat mycken huvudbry. Det pågår nu en analys i Regeringskansliet om konsekvenserna av tillämpning- en av anslagsförordningen. Den analysen är alldeles nödvändig. Verksamhetsneutralitet är en viktig förut- sättning. Om det inte går att snabbt, tydligt och en gång för alla reda ut de här begreppen får vi hitta ett annat system som alla kan begripa, åtminstone de i riksdag, regeringen och myndigheter som har ansvaret för att ekonomin är under kontroll. Fru talman! Moderaterna säger i reservation nr 3 om ändring av mål för Försvarsmaktens beredskap att ett beslut av den dignitet som nu föreslås riksdagen borde varit avsevärt bättre förberett. Hur skall man kunna förbereda det? Menar Moderaterna att rege- ringen och utskottets majoritet skulle ha förutsett att Försvarsmakten inte skulle hålla sig inom de givna budgetramarna? Moderaterna säger också att förändringarna i be- redskapen som föreslås innebär en oprövad föränd- ring i tillämpningen av anpassningsprincipen. Så är inte fallet. Däremot kan man konstatera, som också görs i propositionen, att det är bra att det säkerhets- politiska läget har fortsatt att förbättras. Däremot kan man inte, och skall inte heller, dra några slutliga väx- lar på det säkerhetspolitiska läget förrän i kontrollsta- tionen. Den verkliga prövningen angående behovet av Försvarsmaktens beredskap skall ske i samband med kontrollstationsarbetet som inletts och där beslut skall fattas våren 1999. I reservation 6 yrkar fem partier på ett totalt inves- teringsstopp med hänvisning till att man skall vänta in ett nytt försvarsbeslut. Jag menar att ett totalt investe- ringsstopp inte är realistiskt. Däremot är en sänkning av gränsen för investeringar som skall underställas regeringens prövning från 20 till 10 miljoner högst rimlig. Det är viktigt att regeringen genom en sådan sänkt beloppsgräns för investeringsobjekt ökar sin uppmärksamhet kring hur olika försvarsbeslut genom- förs. Reservanterna menar att det föreligger risk för att nyinvesteringar sker i en struktur som man snart kommer att lämna. Det finns alltid en fara att man investerar fel. Men därifrån till att införa ett totalt investeringsstopp är steget långt. Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemstäl- lan och avslag på samtliga reservationer. 0531431759204 N 2010-01-01 00:00:00 208754 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09115/#anf102