<anforande>
<dok_hangar_id>2348902</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09114</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:114 Torsdagen den 28 maj</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>114</dok_nummer>
<dok_datum>1998-05-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 4 §) Kvinnofrid (forts. JuU13) </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>2A99A300-A61F-416C-BF35-E2B239E25220</anforande_id>
<anforande_nummer>81</anforande_nummer>
<talare>ROLF ÅBJÖRNSSON (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Herr talman! Det finns olika påföljder inom kri-
minalpolitiken. Vi vet att det slår olika i enskilda fall.
Det döms inte alltid till samma påföljd för ett visst
brott. Om de sociala skälen slår över kan det vara en
mer adekvat reaktion att döma till den typen av åtgär-
der. För männen är säkert den allmänpreventiva effek-
ten bättre om det finns en rent repressiv påföljd.
Det kan finnas olika uppfattning om vilken reak-
tion samhället skall ha i förhållande till olika aktörer.
</anforandetext>
<intressent_id>0530361204603</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>208506</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09114/#anf81</protokoll_url_www>
</anforande>
