<anforande>
<dok_hangar_id>2348902</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09114</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:114 Torsdagen den 28 maj</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>114</dok_nummer>
<dok_datum>1998-05-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>E58A2DF2-2951-4D68-908B-D211ABFBE675</anforande_id>
<anforande_nummer>36</anforande_nummer>
<talare>SVEN BERGSTRÖM (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Herr talman! Allt det som statsministern sade lät
bra, och det är lätt att instämma i det, men alla kan se
att det väldigt tydligt glider i en viss riktning. Jag tror
att väldigt många människor är oroliga för att an-
passningen går så långt att det i praktiken om några år
bara är en formalitet för oss att säga ja. Om företag,
banker, försäkringsbolag, hela samhällssystemet in-
klusive börsen, företagsredovisningar osv. anpassar
sig till detta, kan det bli väldigt svårt att säga nej.
Det besked som jag är ute efter gäller därför om
statsministern är beredd att medverka till att det blir
ett verkligt val och inte bara en formalitet när vi går
till omröstning om EMU.
</anforandetext>
<intressent_id>058426570914</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>208461</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09114/#anf36</protokoll_url_www>
</anforande>
