<anforande>
<dok_hangar_id>2348902</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09114</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:114 Torsdagen den 28 maj</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>114</dok_nummer>
<dok_datum>1998-05-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>5CDECB18-6CED-4DA9-966E-C5B30DD4CF63</anforande_id>
<anforande_nummer>35</anforande_nummer>
<talare>Statsminister GÖRAN PERSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Vi har varit väldigt tydliga på den
här punkten. Ett medlemskap i EMU skall understäl-
las svenska folket för prövning. Det kan ske genom en
folkomröstning eller i anslutning till ett riksdagsval.
Jag har själv drivit den linjen hårt och tydligt, efter-
som jag betraktar det här som ett av de största beslut
som vi kommer att medverka i. Det är ett beslut som
kommer att sluta antingen i ett nej eller i ett ja. Båda
ställningstagandena är av mycket stor omfattning.
Vi har i Sverige en demokratisk tradition som sä-
ger att den här typen av frågor innan vi går till beslut
skall diskuteras i grunden. Vi kommer därför från
regeringens sida att medverka till att en sådan diskus-
sion startar under hösten efter riksdagsvalet. Jag hop-
pas att partier, folkbildningsorganisationer och även
andra deltar i detta.
Jag tror att det vore en utomordentligt stor tragedi
för Sverige, om vårt land blev medlem utan att ha haft
en diskussion eller om det utan att ha genomfört en
diskussion skulle välja att stå utanför. På den punkten
är det alltså kristallklart. Vi skall debattera och disku-
tera i lugn och ro, men det är också viktigt att vi hela
tiden har ett sådant läge att vårt land, om vi vill det,
också skall kunna bli medlem.
Det är sant att den anpassning som Sven Berg-
ström nämner i sin fråga till en del kan vara av teknisk
art, men vi bör också öppna för att kunna säga ja, om
vi vill göra det. Det omvända, att inte göra sådana
anpassningar, är ju i praktiken att säga nej utan att ha
fått ett folkligt utslag.
Det absolut mest grundläggande är ändock att
svensk ekonomi nu är i sådan ordning att vi får vara
med, om vi vill, och att vi är starka nog att stå utanför,
om vi väljer detta.
</anforandetext>
<intressent_id>0825004049003</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>208460</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09114/#anf35</protokoll_url_www>
</anforande>
