<anforande>
<dok_hangar_id>2348902</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09114</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:114 Torsdagen den 28 maj</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>114</dok_nummer>
<dok_datum>1998-05-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Aktiebolagets organisation, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>4BAADC63-FB9B-4009-A33B-D60DD44E1325</anforande_id>
<anforande_nummer>205</anforande_nummer>
<talare>CARIN LUNDBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag skall som ledamot av lagutskottet
vara formell och säga att den största skillnaden mellan
föreningar och aktiebolag är att aktiebolaget är en
kapitalassociation där rösträtten är knuten till kapital-
insatsen. Har man en valberedning som inte beaktar
ägar- och inflytandeförhållanden, riskerar man att
denna insats blir utan värde.
Frågan är när en sådan här valberedning skall till-
sättas. Ingrid Skeppstedt jämför med politiska partier.
I min s-förening i Skellefteå väljer vi valberedning
vid årsmötet för att sköta beredningen av valen inför
nästa årsmöte. Vi rör oss med ungefär oförändrat
antal s-medlemmar.
Men när en bolagsstämma valt en valberedning är
det inte säkert att ägarförhållandena är desamma inför
nästa stämma. Aktier byter som bekant ägare.
</anforandetext>
<intressent_id>0534173087404</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>208630</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09114/#anf205</protokoll_url_www>
</anforande>
