<anforande>
<dok_hangar_id>2348902</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09114</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:114 Torsdagen den 28 maj</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>114</dok_nummer>
<dok_datum>1998-05-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Förvaltningen av statsskulden </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>44E4E2DD-2CBE-4106-AB4E-3598BAC4D2B9</anforande_id>
<anforande_nummer>189</anforande_nummer>
<talare>SVEN-ERIK ÖSTERBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till
hemställan i finansutskottets betänkande, FiU29. Jag
kan konstatera att det inte finns några reservationer
till detta betänkande. Däremot finns det en motion
från just Birgitta Hambraeus.
Jag skall fatta mig mycket kort vad gäller den bi-
ten och inledningsvis säga att betänkandet ger förslag
till en ansvarsfördelning som kan sammanfattas med
att riksdagen fastställer statsskuldspolitikens mål.
Regeringen anger årligen riktlinjer för statsskuldsför-
valtningen och utvärderar årligen resultatet av
statsskuldsförvaltningen. Riksgäldskontorets styrelse
ger till regeringen förslag om riktlinjer och verkställer
givna mål och riktlinjer samt ger underlag till rege-
ringens årliga utvärdering när det gäller det här.
Betänkandet skiljer sig från propositionen på en
punkt. För att den här handlingen skall kunna hanteras
under vårriksdagen föreslår vi en tidigareläggning till
den 25 april. Utskottsmajoriteten har i sin helhet tyckt
att det är bra. Man slipper en motionsomgång till och
man kan klara av det under vårriksdagen på det sätt
som anges.
Vidare kan man säga om det här betänkandet att
statsskuldspolitiken har som långsiktigt mål att mini-
mera kostnaden för statens upplåning. Samtidigt lyfter
man också fram risktagandet i statsskuldsportföljen.
Man värderar alltså också in vilken risk man sätter när
man placerar statsskulden på det sätt som man gör.
Till sist vill jag kommentera litet grand annat. Jag
skall inte kommentera det som Birgitta Hambraeus
sade, för det finns mycket i hennes anförande som jag
inte delar hennes uppfattning om. Vad beträffar mo-
tionen kan man konstatera att det inte är möjligt att
uppnå det som Birgitta Hambraeus föreslår. Det för-
utsätter och kräver att det på nytt blir den kreditpoli-
tiska reglering som tillämpades in på 80-talet.
Däremot vill jag ta vara på detta tillfälle, det sista
då jag debatterar med Birgitta Hambraeus. Om det
inte är hennes sista debatt i kammaren så är det väl
ändå en av de sista. Då vill jag ändå visa min upp-
skattning för det rakryggade sätt som Birgitta Ham-
braeus har fört fram sin synpunkt och sin inställning
till EU-frågan, EMU osv. på. Även om jag inte delar
hennes synpunkter tycker jag ändå att Birgitta Ham-
braeus på ett rakryggat sätt har fört fram sina syn-
punkter i frågan. Det vill jag framföra min stora be-
undran för.

</anforandetext>
<intressent_id>0714307225418</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>208614</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09114/#anf189</protokoll_url_www>
</anforande>
