2348902 GL09114 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:114 Torsdagen den 28 maj 1997/98 114 1998-05-28 00:00:00 (forts. från 4 §) Kvinnofrid (forts. JuU13) F48E6697-B87B-4473-B117-F6B2ADC7D4B8 144 KARL-ERIK PERSSON (v) v Fru talman! Betänkandet handlar om kvinnofrid. Jag tycker faktiskt att det är bra att det äntligen kom- mer en lag mot könsköpare. Om det är flera män som är emot denna handel, tycker jag att de borde gå upp och deklarera det. Nu får vi ju möjligheter att rösta om detta. På det viset får allmänheten en möjlighet att se vilka män det är som inte kan acceptera förslaget. Det kan inte vara så att män skall kunna köpa sig en god middag, ett gott vin, en god cigarr och sedan gå ut och köpa sexuella tjänster. Detta kan inte vara accepterat i vårt samhälle. Det är bra att vi i Sverige går före andra länder. Annars kunde vi kanske hamna i samma situation som exempelvis australierna. År 1990 åkte jag med arbetsmarknadsutskottet till Australien. På bussarna låg det reklam för att man kunde gå på bordell och där betala med kontokort. Man behövde alltså inte ha några kontanter för att köpa sexuella tjänster. Nu börsnoteras bordellerna i Australien. Aktievärdet är högre än människovärdet. Fru talman! Vi kan inte heller acceptera att våldet mot kvinnorna sprids. Under kriget i Afghanistan dödades 14 000 ryska soldater. Alla tyckte att detta var förfärligt. Det var en katastrof. Det bevisar ju att krigets våld skördar offer. Men ingen talar om att varje år dödas 15 000 kvinnor i Ryssland. De miss- handlas till döds av sina män, men detta får ingen som helst uppmärksamhet. Våra svenska medier är väldigt dåliga på att spegla den bild som finns. I EU-länderna smugglas det in ca 500 000 kvinnor varje år, enligt de uppgifter som jag har fått. En del bara försvinner, och man vet inte vart de tar vägen. Men den största delen av dessa kvinnor hamnar i prostitution eller i porrbranschen. Några av kvinnorna jobbar som pigor i välbeställda hem. Mot detta måste Sverige arbeta på ett mer aktivt sätt, både inom EU och i FN. I dag har det varit en demonstration här utanför Riksdagshuset med många kvinnor som har tyckt att det är bra att vi äntligen antar den här propositionen. Jag fick då reda på att man i år den 8 mars, den inter- nationella kvinnodagen, i Uppsala hade planerat att tända ett ljus för alla som hade blivit misshandlade. Men när man fick reda på statistiken kom man på att det inte skulle gå att genomföra, eftersom det i Uppsa- la län - ett enda län - var 10 000 som hade blivit misshandlade. Det skulle alltså inte ha gått att tända ett ljus för varenda en som hade blivit misshandlad. Hur skall vi komma till rätta med våldet mot kvin- nor? Jag tror att vi män på ett mer aktivt sätt än i dag måste tala om att vi inte kan acceptera våld, framför allt inte våld mot kvinnor. Det är inte manligt att slå en kvinna. Jag tror att vi män, som många gånger i medierna speglas som någon typ av Rambo eller lik- nande, på ett mer aktivt sätt måste visa att vi tar av- stånd från våld och framför allt kvinnovåld. Det är, fru talman, många av de debattinlägg som har varit som jag skulle vilja kommentera, men jag skall inte göra det. Men en sak som jag är litet förvå- nad över är att det har framförts att det nästan är synd om män som köper sexuella tjänster. Den synen kan jag faktiskt inte förstå. Fru talman! Jag har inga fler yrkanden än de som Alice Åström har gjort. I detta anförande instämde Alice Åström (v). 0972721265901 N 2010-01-01 00:00:00 208569 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09114/#anf144