<anforande>
<dok_hangar_id>2348901</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09113</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:113 Onsdagen den 27 maj</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>113</dok_nummer>
<dok_datum>1998-05-27 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>AC60FB4E-C319-4043-A5F3-0BCA0A9F272C</anforande_id>
<anforande_nummer>81</anforande_nummer>
<talare>AXEL ANDERSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag skall den här gången försöka fatta
mig kort.
Jag ger Birgitta Hambraeus rätt i att Amsterdam-
fördraget inte är någon slutlig och tydlig produkt. Till
stora delar är det ett överenskommet ramverk som
sedan skall fyllas med detaljer i fortsatta förhandling-
ar. Det är därför som tolkningarna kan bli som de har
blivit i debatten här i dag och på andra håll. Ramarna
håller ihop fördraget. Det har av praktiska skäl natur-
ligtvis inte varit möjligt att bli överens om alla kom-
matecken och detaljer i fördraget. Jag ger Birgitta
Hambraeus rätt i det.
När vi nu är medlemmar i EU hoppas jag och tror,
trots våra motsättningar, att Birgitta Hambraeus och
Centerpartiet är beredda att använda detta redskap
konstruktivt.
</anforandetext>
<intressent_id>0145888252000</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>208268</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09113/#anf81</protokoll_url_www>
</anforande>
