2348901 GL09113 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:113 Onsdagen den 27 maj 1997/98 113 1998-05-27 00:00:00 Aktuell debatt: Sjukvården aktuell debatt B2512F68-8981-41D5-B897-D9D4976ED44C 8 ALF SVENSSON (kd) kd Fru talman! Vi kan väl allihop vara överens om att det självklart vore klokare att betala för en operation som kostar mindre än vad väntetiden för operationen kostar för försäkringskassan. I dag betalar försäk- ringskassan vida mer pengar till en patient än vad operationen sedan kostar. Är inte detta ett systemfel, vet inte jag när det ordet skall användas. Jag har läst en artikel av Klas Eklund som handlar om köandet. Där står det: Miljarder går förlorade i köerna. Köer tyder på att ekonomin inte fungerar effektivt. Ju längre köer, desto större ineffektivitet. Köandet är ett nationalekono- miskt slöseri som inte gör någon glad. Om någon vill ställa sig upp och protestera mot detta, så gör det! Det är klart att vi måste komma åt detta. Kostnaderna för köerna skall vi använda för operationer. Det är ändå så, Margot Wallström, att statsråd på sista tiden har rest runt som något slags gårdfarihand- lare och strött ut valgodis än här och än där, på det ena området efter det andra. Men på det här området knyter ni till säcken. Om det var något som man kunde vara bergfast övertygad om när man gick till den här lokalen i mor- se, var det att också Margot Wallström skulle dra följande mantra: "Vi övertog en ekonomi, och när vi väl får balans ..." Eller som det här också har sagts: "I takt med att ekonomin saneras ..." Detta argument duger inte här. För det första har ni regerat i fyra år. Tänk om ni i valrörelsen 1994 hade sagt: Vi kommer inte att kunna förbättra vården, utan vi skall i stället ta bort garantin, och vi kan ing- enting göra under fyra år! Då hade ni inte kunnat ta bort garantin, för då hade ni aldrig fått regeringsmak- ten. Det går inte att använda det här argumentet, efter- som de människor som vi talar om här i dag skall prioriteras framför allt annat. Ser vi inte till att männi- skor slipper stå i operationsköer i åratal, vad kan vi då satsa på i stället som ter sig rimligt? Det är ju inte bilar som står och väntar på att bli besiktigade. Det är ju inte heller människor som väntar på en materiell fördel. Vi har alla - annars lever vi inte i verkligheten - mött dem som våndas inför en operation. Vi är ofta sådana att vi fruktar det värsta inför en operation. Det är människor i den situationen som vi talar om. Jag skulle precis som andra här kunna räkna upp fall på fall som gjort mig svarslös. Man berättar att det i mitt hemlandsting, där Landstingsförbundets ordförande sitter, är 1 800 personer som köat mer än tre månader. För en starroperation behöver man vänta 16 månader. Jag förstår ärligt talat inte riktigt logiken i de re- sonemang som här förs från en del håll, där man sä- ger: "när vi fått ekonomin i balans", "när vi kommit till rätta med ekonomin" osv. Jag menar att man där- med har sagt att ingenting kan göras på något område. Det är också det som har skett. Det gäller de sjuka och de svaga, människor som lider, som har värk och som har ångest. Då skall vi envisas med att ha divergerande uppfattningar om detta. Vi kastar ut pengar på att betala de människor som står i kö, med värk, vånda och ångest, i stället för att sätta upp ett mål som odiskutabelt skulle skärpa vården. Jag förstår inte hur han eller hon som inte tror det resonerar. Göran Persson säger gång på gång: Vi skall satsa på vård, skola och omsorg. Vad blir det av det? Köer- na växer, och människor berättar att de får besked att de får vänta 24 månader eller 16 månader. Tre måna- der låter inte så mycket, men det är 90 dagar! Här borde vi ta oss samman. Sedan vill jag vända mig till Carl Bildt. Han får ha en viss förståelse för att man inte kan göra helt om hur många gånger som helst. Jag har aldrig hört någon så sällsam förklaring som att det var Carl Bildts tal un- der ett par minuter på ett lastbilsflak som fick till stånd sänkningen av fastighetsskatten. Kanske det går att under de kommande två minu- terna - jag kan gott vara litet ironisk på den här punkten - skärpa tonen ytterligare så att det blir helt om hos Erik Åsbrink och Göran Persson i eftermid- dag. Det är inte rimligt att vi inte skaffar fram pengar till detta. Det är inte rimligt. Jag vill vädja om detta. Jag tror inte att ett enda parti vill ha köer. Jag tror inte att en enda politiker i detta hus önskar att någon skall ha värk, vånda eller ångest. Men på något sätt har vi låst oss fast. Då går fru Schyman upp i talarsto- len och håller ett mycket märkligt ekonomiskt anfö- rande, men det hinner jag inte bemöta. (Applåder) 0739780276601 N 2010-01-01 00:00:00 208195 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09113/#anf8