<anforande>
<dok_hangar_id>2348901</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09113</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:113 Onsdagen den 27 maj</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>113</dok_nummer>
<dok_datum>1998-05-27 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>FD3113E8-43E2-4901-B2D5-2C4FBA6AD778</anforande_id>
<anforande_nummer>75</anforande_nummer>
<talare>AXEL ANDERSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Till skillnad från Peter Eriksson tror
jag på det europeiska samarbetet. Men jag är inte så
till den grad blåögd att jag säger att det är perfekt som
det är. Men för varje revidering av traktaten sker det
förbättringar. I Sverige och i flera andra länder tycker
vi att man skulle ha kunnat komma mycket längre på
många - kanske på alla - områden. Men det handlar
om 15 medlemsländer med olika förutsättningar, med
olika politiska traditioner och med olika gamla demo-
kratier. Vi får ha respekt för att det finns olika syn-
punkter på hastigheten och takten i reformarbetet.
Det stora värdet ligger i att vi hela tiden närmar
oss varandra i en fredlig endräkt, låt vara med politis-
ka debatter, men det blir allt längre till svärdet i Eu-
ropa. Och om inte hela förtjänsten är EU:s, så är EU
en stor bidragande orsak. Och detta, fru talman, glöms
ofta bort när vi debatterar detaljer och med svenska
ögon försöker att se ett EU som svenskt perfekt. Detta
är en utopi och låt oss sträva efter den. Men de poli-
tiska realiteterna är annorlunda.
</anforandetext>
<intressent_id>0145888252000</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>208262</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09113/#anf75</protokoll_url_www>
</anforande>
