2348901 GL09113 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:113 Onsdagen den 27 maj 1997/98 113 1998-05-27 00:00:00 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning BB4975B1-79B9-4D7C-891C-EF12AB676BDD 71 AXEL ANDERSSON (s) s Fru talman! Liksom Peter Eriksson skall jag börja med att göra reklam för den broschyr som UD och regeringen har utgivit - Jag är nyfiken EU. Tvärtemot Peter Eriksson och de tidigare två talarna tycker jag att det är en utmärkt informationstidskrift som det är inte mer än rätt att regeringen har utgivit. De starka ord som Birgitta Hambraeus, Kenneth Kvist och Peter Eriksson använt för att beskriva inne- hållet i broschyren talar mer för den grundmurade inställning som vi alla vet att dessa tre har när det gäller EU än själva sakfrågan, nämligen att informera om Amsterdamfördraget. Fru talman! För tids vinnande skall jag inte ta upp alla fem anmälningar som har behandlats under blocket EU i KU:s betänkande. Jag skall ägna mig åt den del av blocket där det finns en reservation, nämli- gen nr 3 som handlar just om regeringens informa- tionsinsatser. De starka orden återfinns också i reser- vationen. Det är ord som klandervärt, partiskt, ten- dentiöst, fara, fasa osv. Men man borde titta på vad anmälan innehåller och hur den svarar mot broschy- ren. Jag sade tidigare att anmälaren Bengt Hurtig från Vänsterpartiet liksom de tre reservanterna under flera år har utmärkt sig som hängivna motståndare till det Europasamarbete som kommer till uttryck i EU och där vi är medlemmar. Utan att blinka skriver reservan- terna under på anmälarens påstående att broschyren är behäftad med grova sakfel och dessutom partisk osv. Det har vi hört Birgitta Hambraeus, Kenneth Kvist och Peter Eriksson upprepa i talarstolen. Fru talman! Regeringens avsikt med broschyren var att ge en kortfattad beskrivning av de förändringar som medlemsländerna de facto kommit överens om i Amsterdamfördraget. Det blev förbättringar från det tidigare fördraget när det gäller öppenheten och steg på vägen för att närma sig ett medborgarnas Europa. Jag hör också till kritikerna av hur EU fungerar. Men tvärtemot de som tidigare talat i ämnet, ser jag möjligheten att förändra det gemensamma Europa till något bättre för medborgarna. Det är inte konstruktivt att enbart hänge sig åt negationer när man pratar EU. Utskottets majoritet delar min uppfattning och an- ser att regeringen klarat informationsuppgiften väl. Vi avvisar Hurtigs anmälan och därmed reservationen. Reservanterna plockar fram den stora kanonen. Utan att redovisa sakskälen talar man i svepande ordalag om ensidig och partisk beskrivning. Underla- get får man leta efter, och det finner man i Bengt Hurtigs anmälan. Låt mig kort granska motiven för anmälan, fru talman. Bengt Hurtig är en noggrann person. Jag lärde känna honom under vår korta tid i EU-parlamentet som en man som inte lämnar någonting åt slumpen. Det har han inte gjort här heller. Han har plockat fram tre avsnitt i informationen om Amsterdamfördraget där han tycker att regeringen vilseför allmänheten och att det är en ensidig propaganda, som flera har sagt. Den första punkten gäller det speciella asylproto- koll för EU-medborgare som finns i fördraget. Anmä- laren menar att det strider mot Genèvekonventionen. Han anser sig också ha stöd för sin uppfattning hos UNHCR. Men asylprotokollet innebär inte någon nytolkning av Genèvekonventionen, utan den tolkning som vi har gäller. Det är tvärtom så att skyddet av de mänskliga rättigheterna inom EU stärks av förslagen i Amster- damfördraget. UNHCR:s kritik går ut på att asylprotokollet inne- bär en begränsning av tillämpningen av konventionen. Det stämmer inte. Vi i Sverige, liksom andra länder, kommer även i fortsättningen att pröva alla asylan- sökningar individuellt. Skillnaden är bara att vi anmä- ler till rådet när vi gör det. Det andra motivet som Bengt Hurtig anför gäller den nordiska passunionen, som han menar påverkas negativt och hotas av de nya reglerna i Amsterdam- fördraget. Alla nordiska länder har skrivit under an- tingen anslutnings- eller samarbetsavtal om deltagan- de i Schengen. Danmark och Norge har, liksom vi, redan ratificerat sina avtal. Fru talman! Den nordiska passunionen skall na- turligtvis behållas. Det är inte bara en svensk eller en nordisk åsikt, utan det är också Europeiska rådets uttalade ståndpunkt i slutsatserna från Amsterdamför- draget. Därmed faller också punkten 2 i argumenta- tionen. Det tredje motivet som anförs i anmälan mot utri- kesminister Lena Hjelm-Wallén för grovt osaklig, felaktig och tendentiös information om Amsterdam- fördraget rör offentlighetsprincipen. I fördraget har medlemsländerna enats om att infö- ra den grundläggande princip som vi i Sverige har tillämpat sedan mycket lång tid tillbaka, dvs. att handlingar som huvudregel skall vara offentliga i stället för tvärtom. Om detta inte ger fog för att i broschyren beskriva förslaget så att det liknar den ordning vi har i Sverige, finns det inte mycket här i världen som liknar någonting annat. Jag har nu granskat de motiv som reservation nr 3 är uppbyggd på. Med förlov sagt tycker jag att reser- vanterna har dåligt på fötterna. Det är en sak att köra med negationer och försöka övertyga, men det är en annan sak att komma fram med hållbara argument. KU:s majoritet har inte påverkats av reservanternas militanta attityd när det gäller den här frågan. Vi finner ingen som helst grund för kritik. Vi tycker att informationsbroschyren Jag är nyfiken EU är väl värd att ta del av. Den är kortfattad och rak, och den inne- håller inte de sakfel som flera så frankt har påstått. Jag väntar med spänning på att få reda på var dessa sakfel finns. Fru talman! Jag yrkar på godkännande av konsti- tutionsutskottets anmälan och avslag på reservationen. Låt mig till sist, eftersom jag också hör till dem som lämnar riksdagen vid vårens utgång, få tacka kamraterna i KU för att jag har fått vara med där några år och lära mig mycket, t.ex. att skilja på sak och person. Jag har full respekt för de tre ledamöter som jag går i polemik med i den här speciella sakfrå- gan. Alla tre har en mycket tung arbetsbörda i KU; de skall ju hänga med i och kunna alla frågor. Vi som tillhör större partier har ju förmånen att arbeta med ett begränsat antal frågor. Jag har full respekt för deras slit. Det är inte alltid som sådant uppskattas, men om man någon gång får tillfälle att säga det även till poli- tiska motståndare skall man göra det. Jag vill speciellt rikta ett tack till Birgitta Ham- braeus, som jag uppskattar för det oväld med vilket hon driver sina åsikter i riksdagen. Vi borde ha fler som Birgitta Hambraeus i riksdagen. 0145888252000 N 2010-01-01 00:00:00 208258 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09113/#anf71