2348901 GL09113 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:113 Onsdagen den 27 maj 1997/98 113 1998-05-27 00:00:00 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning 588C46AF-ED46-411C-8C7C-7AE5404D25B1 68 BIRGITTA HAMBRAEUS (c) c Fru talman! EU-medlemskapet innebär att riksda- gen förlorar lagstiftningsmakt till regeringen och dess byråkrater och diplomater, som i sin tur har att rätta sig efter vad andra länders representanter beslutar skall gälla i vårt land. Konstitutionsutskottet strävar efter att i någon mån kompensera denna förlust av makt genom ändring i riksdagsordningen, som ålägger riksdagens fackut- skott att sätta sig in i EU-ärendena på ett så tidigt stadium att man kan påverka våra statsråd och, kanske mer relevant, de tjänstemän som företräder Sverige i EU:s hundratals arbetsgrupper. EU-nämnden kommer in i slutskedet, några dagar innan ärendena skall avgöras i ministerrådet. Nu upplever vi en period då praxis utvecklas för hur dessa regler i RO skall tolkas. KU slår fast att det är riksdagen som ovillkorligen har rätt att kräva med- verkan från regeringens sida. Enligt 4 kap. 10 § riks- dagsordningen är regeringen skyldig att lämna infor- mation i EU-frågor inom respektive utskotts ämnes- område om utskottet begär det. Det är just preliminära rapporter och första utkast, dvs. sådant material som regeringen ännu inte har tagit ställning till, som är viktiga för att riksdagen skall kunna påverka. Det duger inte, som Anna Lindhs företrädare enligt jord- bruksutskottets protokoll och även enligt en PM från departementet sade, att regeringen i detta skede inte önskar informera utskottet. Inga hemligstämplar eller åsikter från EU:s eller regeringens tjänstemän får hindra ett utskott från att få den information man önskar. KU ser allvarligt på att Anna Lindh försökte un- danhålla jordbruksutskottet en rapport om Sveriges tillämpning av EU:s miljöregler, därför att man ännu inte tagit ställning till den på departementet. Så fort utskottet begär information skall den ovillkorligen lämnas. KU konstaterar enhälligt - det här är kanske den allvarligaste kritiken vi riktar mot någon i hela det här betänkandet - att regeringen genom ansvarigt statsråd brustit i detta avseende. Här får vi nu ett klart prejudikat. KU:s granskning har redan medfört att Anna Lindh förklarat att hon i framtiden kommer att tillgodose utskottets önskemål. Det blir förhoppningsvis en god vana som rimligen kommer att följas också av andra statsråd. Fru talman! Hur skall svenska folket kunna sätta sig in i EU-frågorna, så att demokratin kan fungera? Det är en nästan hopplös uppgift. Inte ens vi särskilt intresserade, som har som arbete att sätta oss in i de här frågorna och som har tillgång till allt material, har lätt att hänga med i det maktspel som utspelas på kontinenten. Riksdagen anslog 8,8 miljoner kronor år 1997 till Europainformation för en saklig och bred informa- tionsverksamhet om regeringens politik. Inför Ams- terdamfördraget redovisade regeringen för en bred publik det man tyckte var lyckade förhandlingsresultat i en populärt hållen broschyr som kallades för Jag är nyfiken EU och i reklamsnuttar i TV. Jag anser faktiskt att det är rätt naturligt att rege- ringen vill betona det man är nöjd med och helst undviker att ta upp mer kontroversiella frågor. Rege- ringen hade ju godkänt och skrivit under Amsterdam- fördraget. Nu skulle det ratificeras av riksdagen, och regeringen hade naturligtvis ett stort intresse av att inte underkännas av riksdagen. Denna reklamkampanj går emellertid över alla gränser av anständighet. Där står rena felaktigheter och vantolkningar av fördraget, som gör det omöjligt att få en korrekt bild. Jag tycker att det är svårbegrip- ligt att utskottets majoritet anser att medlen till Euro- painformation använts på det sätt som riksdagen av- sett, och jag har reserverat mig mot detta. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 3. I vårpropositionen, som just har avlämnats till riksdagen, aviseras nu 20 miljoner kronor som Fi- nansdepartementet skall använda för att informera folket om EMU. Vi har alltså att vänta en ren propa- gandadrive för att övertyga folket om det som fi- nansministern önskar, nämligen att avskaffa kronan och Riksbanken. Och den propagandadriven kan vara precis lika populistisk som broschyren Jag är nyfiken EU utan att KU reagerar. Det är viktigt att veta detta. Vi måste lära oss att genomskåda propagandan. För att demokratin skall ha en chans måste också andra få utrymme och resurser, så att de kan under- bygga argument som belyser EU-frågorna på ett annat sätt. Utrikesministern meddelade under vår utfrågning att också EU-kritiska ideella föreningar, folkrörelser och stiftelser redan i vår kommer att kunna söka kam- panjmedel för EU-information. I ett frågesvar till mig säger hon att medel skall kunna sökas två gånger per år och att man efter det första årets erfarenhet får utvärdera hur stora resurser som bör avsättas till pro- jektbidragen. Det kommer emellertid inte att gå att få några pengar för basstöd till organisationer. Det innebär att redan resursstarka organisationer får ett övertag. Men eftersom undran inför EU och längtan efter en friare relation till EU-länderna växer sig allt starkare och alltfler börjar inse hur viktigt det är att försvara och förstärka demokratin har jag ett visst hopp om att det nu med hjälp av dessa projektmedel kommer att gå att få fram väl underbyggt material som breddar EU- debatten. 0409817272107 N 2010-01-01 00:00:00 208255 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09113/#anf68