2348901 GL09113 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:113 Onsdagen den 27 maj 1997/98 113 1998-05-27 00:00:00 (forts. från 2 §) Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas hand- 3B0CE482-87B3-4C8E-94AB-9E50945A08D5 207 ANDERS JOHNSON (fp) fp Fru talman! Då det gäller gåvor till politiker och politiska partier avviker Sverige i två avseenden från vad som är normalt i andra västländer: För det första är lagstiftningen, som professor Madeleine Leijonhufvud påvisat i en artikel i Juridisk Tidskrift nr 4/1996-97, vad gäller gåvor och politisk korruption ovanligt svag i Sverige. Det är därför som en intresseorganisation utan problem kan betala tiotals miljoner kronor för att finansiera valrörelsen för ett regeringsparti - och dessutom ställa politiska krav på regeringen för att bidragen skall utbetalas. För det andra är den allmänna - eller kanske den mediala - attityden till gåvor ibland närmast drako- nisk. Det är därför som även de mest blygsamma gåvor kan leda till mediedebatt om de uppmärksam- mas. Den förmån i form av semesterbostad i Spanien som statsminister Göran Persson mottog 1997 var emellertid långt ifrån ekonomiskt obetydlig. Värdet kan uppskattas till åtminstone 25 000 kronor. Att det inte rörde sig om en gåva i form av ett fysiskt föremål utan om en tjänst saknar givetvis betydelse i ett etiskt perspektiv. Därför är det naturligt att KU har behandlat frågan och undersökt omständigheterna kring denna förmån. Även om lånet av lyxvillan inte hade direkt samband med statsministerns tjänsteutövning, så saknar det inte samband med det faktum att Göran Persson är stats- minister. Det var knappast i rollen som före detta kommunalråd i Katrineholm som lyxvillan ställdes till hans förfogande. En statsminister är en statsminister, även då han sover. Folkpartiets slutsats av granskningen är att Göran Persson borde ha visat större försiktighet i samband med att han sökte natthärbärge för sig och sin familj. Det ligger ju knappast något orimligt i tanken att man i förväg tar reda på de ekonomiska villkoren för en tjänst som man tänker utnyttja. Även om något formellt fel inte har begåtts, är det viktigt att regeringsledamöter - inklusive regerings- chefen - iakttar ett betydande säkerhetsavstånd till gränsen mellan tillbörliga och otillbörliga gåvor. Så gjordes inte i detta fall. Det viktigaste med KU:s granskningsarbete - en verksamhet som nu har bedrivits i snart 200 år - är oftast inte att komma åt ett enskilt statsråd, utan att uppmärksamma problem och att skapa bättre förhål- landen för framtiden. Jag tror att det nu aktuella granskningsärendet kan få en sådan effekt. Vi har gått igenom och diskuterat de senaste regeringarnas etiska riktlinjer och jag tror att granskningen kommer att bidra till att Regerings- kansliets etikarbete får nya, friska impulser. Låt mig avslutningsvis berätta något om ett helt annat granskningsärende som behandlades t.o.m. innan Kurt Ove Johansson och Anders Björck inledde sina värdefulla insatser i konstitutionsutskottet. Det är ett intressant exempel på att KU:s arbete ibland kan få de mest oväntade effekter, i detta fall ett väsentligt bidrag till den svenska litteraturhistorien. Det hela börjar då professorn och skalden Erik Gustaf Geijer inträder som Uppsala universitets re- presentant i prästeståndet vid 1828/29 års riksdag. Geijer blir snabbt engagerad i samtidens konstitutio- nella frågor och han blir ledamot av konstitutionsut- skottet. Den 9 maj 1829 lämnar han in en granskningsan- mälan mot statssekreteraren för inre ärenden M G Dankwardt. Geijer anser att Dankwardt visar bristan- de skicklighet i ämbetets utövning, men utskottet förkastar Geijers anmälan. Geijer hade redan tidigare känt missmod i riks- dagsarbetet, och detta gör honom ännu mera ned- stämd. På nätterna ligger han vaken och grubblar. På dagarna längtar han hem till umgängeskretsen i Upp- sala, inte minst till musiklivet i staden. Under ett KU-sammanträde våren 1829 nedteck- nar Geijer fyra rader på ett papper, där han uttrycker sina känslor för riksdagsarbetet. Dessa rader kommer sedan att bli en av de mest välkända delarna i den svenska centrallyriken. Jag hoppas att åtminstone alla i KU i fortsättningen skall tänka på KU:s gransk- ningsarbete då vi hör Jussi Björling eller någon annan sjunga eller deklamera Geijers dikt Tonerna som lyder: Tanke, vars strider blott natten ser! Toner, hos eder om vila den ber. Hjärta, som lider av dagens gny! Toner, till eder, till er vill det fly. 0153777875118 N 2010-01-01 00:00:00 208394 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09113/#anf207