2348900 GL09112 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:112 Tisdagen den 26 maj 1997/98 112 1998-05-26 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:265 om års- redovisningslagen interpellationsdebatt 090B8750-50AE-4FAB-AEF9-3C2983BE62B3 71 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) s Fru talman! Rune Evensson har frågat mig om re- geringen är beredd att omedelbart initiera sådana ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554) att små och medelstora företag får samma villkor som sina konkurrenter på den internationella marknaden. Jag har förstått att hans fråga framför allt gäller om ifall ett företag i sin redovisning skall vara skyldigt att lämna ut information som är känslig från konkurrens- synpunkt, t.ex. uppgifter om omsättning och kostna- der i resultaträkningen. Jag vill först understryka att reglerna om redovis- ning fyller en viktig roll i ett ekonomiskt väl utvecklat samhälle. Det är väsentligt att aktörerna på markna- den kan skaffa sig viss grundläggande information om olika företags förhållanden. Därigenom får de bättre möjligheter att fatta ekonomiskt välgrundade beslut. Detta gynnar hela näringslivet och därmed i förläng- ningen också samhället. Inte minst för mindre företag, som ofta inte själva kan förhandla sig till information om motpartens kreditvärdighet, är det viktigt att det finns offentliga redovisningar och att dessa innehåller relevant information. Samtidigt bör naturligtvis kraven på redovisning ligga på en rimlig nivå. Kraven på redovisning får inte ge upphov till kostnader och andra olägenheter för den enskilde företagaren som inte står i proportion till den nytta som redovisningen för med sig. Det innebär emellertid inte att kraven på redovisningen bör ligga på den ofta lägre nivå som finns i andra länder med andra traditioner på redovisningsområdet. Det är nämligen bra för det svenska näringslivet att svenska företag upprättar informativa redovisningar. Årsredovisningslagen som trädde i kraft den 1 januari 1996 innebär ett genomförande i svensk lagstiftning av de regler som har beslutats om inom EG angående redovisning. I en del avseenden går den svenska lagen längre än vad EG-rätten kräver. Det beror på att Sverige inte har velat genomföra direkti- ven på ett sådant sätt att den svenska redovis- ningsnormering som fanns redan före årsredovisning- slagen, och som allmänt har ansetts vara av hög stan- dard, försämras. Eftersom den nya lagen än så länge bara har till- lämpats under en kortare tid är det för tidigt att utvär- dera den. En sådan utvärdering kommer dock så småningom; sådana utvärderingar görs regelmässigt när en lag har varit i tillämpning under ett antal år. En naturlig fråga i samband med en sådan utvärdering är om företagets uppgiftsskyldighet har hamnat på en lämplig nivå eller om det kanske finns uppgiftsskyl- digheter som bör utmönstras. I det sammanhanget anser jag att det särskilt finns skäl att granska upp- giftsskyldigheten för de mindre företagen. En sådan allmän utvärdering bör dock anstå ett par år till dess att vi har bättre erfarenhet att bygga på. Men det bör inte hindra att man dessförinnan tar itu med de enstaka frågor som påkallar åtgärder. Rege- ringen har i dagarna överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till förenklingar i redovisning- slagstiftningen bl.a. avseende tilläggsupplysningar i årsredovisningar och koncernupplysningar i delårs- rapporter. Regeringen har också gett den s.k. Förenklingsut- redningen i uppdrag att överväga förenklingar i redo- visningen för vissa mindre företag. Ytterligare för- enklingsförslag har lämnats av Redovisningskommit- tén i betänkandet Översyn av redovisningslagstift- ningen. De förslagen kommer regeringen troligen att ta ställning till under hösten. Justitiedepartementet kommer också att ta itu med en annan fråga, nämligen de under våren diskuterade reglerna kring s.k. förkortad resultaträkning. Det handlar här om huruvida aktiebolag skall vara tvung- na att ange omsättningen och kostnaderna i resul- taträkningen. Lagen säger att uppgifterna skall läm- nas, men den medger samtidigt att posterna slås sam- man till en gemensam post om det finns "konkurrensskäl". Rätten att slå samman posterna är framför allt tänkt för de fall då en öppen redovisning av samtliga poster skulle tvinga särskilt konkurrensut- satta företag att avslöja sina vinstmarginaler. I Dan- mark har man en liknande regel, men företagen får själva avgöra om det finns konkurrensskäl. Det har enligt uppgift lett till att 60 % av de danska företagen utelämnar uppgift om omsättning. Det är mot den bakgrunden som den svenska regeln har kommit att utformas som en dispensregel så att den här informa- tionen, som ofta är av stor betydelse för kreditbe- dömning o.d., kan utelämnas endast där det verkligen finns skäl för det. Frågan om dispens prövas av Patent- och registre- ringsverket. Verkets beslut kan överklagas till rege- ringen. Regeringen har i flertalet ärenden som hittills har prövats gett bolagen de begärda tillstånden. Prövningen av ärendena har emellertid gett oss an- ledning att fråga oss om reglerna är alltför stränga. Jag är därför angelägen om att så snart som möjligt se över bestämmelsen. Det är emellertid ännu för tidigt att säga vad den översynen kommer att leda till. 023712446506 N 2010-01-01 00:00:00 208126 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09112/#anf71