2348900 GL09112 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:112 Tisdagen den 26 maj 1997/98 112 1998-05-26 00:00:00 Särskilt anordnad debatt om kärnkraften särskild debatt 79ED81B4-84AF-4424-A05B-1A7EA0877C43 7 Näringsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s) s Fru talman! Det är ett ganska intressant samtal som pågår i denna sal. I denna sal sitter företrädare för sju partier som alla vill avveckla kärnkraften. Dessa sju partier har på ett eller annat sätt deltagit i en folkomröstningskampanj där samtliga tre alternativ innebar en avveckling av kärnkraften. Det är 18 år sedan. När vi nu börjar med att stänga den första och den minsta reaktorn hotar jordens undergång. Ni som lyssnar på den här TV-sända debatten måste naturligtvis fundera: Dessa trovärdiga männi- skor som sitter i riksdagen och som för 18 år sedan rekommenderade oss att rösta på en linje för avveck- ling av kärnkraften, hur kan det komma sig att flera av dem har suttit i riksdagen i alla dessa 18 år och inte åstadkommit ens så mycket att man efter 18 år litet försiktigt kan påbörja det jobb som vi gav dessa människor för 18 år sedan? Det tål att fundera på vilka valda som väljarna har. För mig är detta ganska enkelt. Sverige är ett land som behöver mycket el. Vi kommer att behöva mycket el också i framtiden. Det beror på att Sverige ser ut som det gör: geografi, klimat och avstånd. Vi behöver långsiktig trygg försörjning av el därför att Sverige är ett land där vi är väldigt beroende av våra tunga basindustrier. Det är industrier som bestämmer sig för investeringar som skrivs av på 15-20 års tid. Det är klart att vi måste förnya en sådan viktig del av vår produktionsapparat som den som producerar elen. Det är inte så märkvärdigt. Vi behöver konkur- renskraftiga elpriser. Sverige är ett av de länder i världen som förbrukar mest el. Det gör vi framför allt genom att vi stoppar in elen i våra bilar, i våra stål- verk och i våra pappersmaskiner för att på det sättet exportera varor och tjänster ut över världen. Vi behöver faktiskt bygga undan för undan en ny elproduktionsapparat. Det är vårt ansvar, riksdag och regering, att se till att vi har en långsiktig försörjning. Vi alla sju partier har rekommenderat svenska folket i tre alternativ i folkomröstningen att ersätta kärnkraf- ten med något annat för att klara försörjningen lång- siktigt. Det är vårt uppdrag att se till att vi gör det. För mig är det inte alls speciellt dramatiskt att nu börja denna omställning. Det kanske är litet sent. 18 år är en lång tid. Jag kan förstå att många funderar över varför vi folkomröstade för 18 år sedan och valde en mängd människor som skulle genomföra det - göra detta möjligt, som det stod på våra valsedlar - om vi inte kan börja förrän nu. Men nu kan vi börja. Vi har nu en produktionsap- parat som tål att vi stänger av den första reaktorn. Det är faktiskt så att Sverige över en klimat- och konjunk- turcykel har ett överskott av el som motsvarar den första Barsebäcksreaktorn. Det är därför vi nu kan börja. Det är inte märkvärdigare än någonting annat. Flygbolag byter flygmaskiner när de börjar bli gamla. De byter dem inte alla samma dag, utan de byter dem kontinuerligt. Bilindustrin tar fram nya bilmodeller utan att man för den skull slutar att an- vända eller ens tillverka de gamla modellerna. Det är inte märkvärdigt. Så gör man inom andra områden, och så måste vi naturligtvis också göra när det gäller elen. Varför det är speciellt viktigt att vi gör det i vårt land är att vi i vårt land har hälften av vår elproduk- tion uppbyggd på kärnkraft. Det finns nästan inget annat land i världen som är så beroende av kärnkraft. Samtidigt är Sverige det land i världen där hela riks- dagen på folkets uppdrag vill avveckla kärnkraften. Det är klart att vi måste börja att göra det på ett för- nuftigt, långsiktigt och bra sätt. Beslutet att avveckla är alltså enigt. Litet förvånad blev jag när jag hörde Leijonborg kritisera socialde- mokratin för att vara ett avvecklingsparti. Är inte Leijonborgs parti också ett avvecklingsparti? Visst var det det ni sade - att ni också ville avveckla kärn- kraften? Eller har ni någon annan ståndpunkt som ni aldrig har berättat om för någon? Berätta om den nu, då! Visst är det fortfarande så att Folkpartiet vill av- veckla kärnkraften? I den meningen står vi faktiskt på samma sida, Lars Leijonborg och jag, hand i hand. Varför vill vi avveckla kärnkraften? Det tål att upprepas några gånger. För det första är inte kärnkraften riskfri. De äldsta reaktorerna är snart 25 år gamla. Olycksrisken ökar med ålder. Det är inget märkvärdigt. Så är det med allting annat här i världen också. Det gör att det finns starka skäl för Sverige att avveckla. För det andra är kärnkraften omstridd. En olycka som inträffar i vårt eller i något annat land skulle påverka opinionen i Sverige, kanske på ett mycket dramatiskt sätt. Sverige är som jag sade ett av de länder som är mest beroende av kärnkraft. För det tredje är kärnkraften inte ekologiskt uthål- lig. Den bygger trots allt på att vi producerar el ge- nom att använda ändliga resurser. Den bygger också på att vi producerar el för vår generation, och lägger ansvaret för att hantera avfallet på kommande genera- tioner. Det är faktiskt på det sättet. Jag och många med mig har en vision om ett helt annat samhälle - ett samhälle som är anpassat till de villkor som vår natur ställer upp. Det är för mig vik- tigt att man kan hitta lösningar där man, när man går till jobbet på sågverket i Norrlands inland och kör i gång sågklingan, skall veta detta: Vi använder inte bara en råvara för att tillverka möbler, snickerier eller vad det är, utan vi använder också en elproduk- tionsanläggning som är i harmoni med miljö och natur. På samma sätt vill jag hitta en lösning där jag de gånger jag skjutsar ungarna till fotbollsträningen - det blir inte så ofta nu för tiden - skulle kunna göra det i en bil som drivs av ett bränsle i harmoni med naturen. Vi har bara en jord, och vi får ingen ny. Det är vår generations ansvar att se till att vi också ställer om elproduktionen på ett sådant sätt att den blir ekolo- giskt uthållig. För det fjärde är kärnkraften och kärnkraftsreakto- rerna inga evighetsmaskiner. Vi vet alla att kärnkraf- ten förr eller senare tar slut. Den sista reaktorn blir en dag oundvikligen för gammal. Då är det väl ganska klokt att nu lugnt och försiktigt planera och påbörja omställningen. För oss i de tre partier, regeringspartiet, Centern och Vänstern, som kom överens om att nu påbörja omställningen ser alternativet ut på det här sättet. Mot detta står två stycken andra ståndpunkter. Den ena företräds av Miljöpartiet. Den går ut på att man genom att höja elpriset kraftigt stänger alla reaktorer nu. Jag måste ställa en fråga till Miljöparti- et. Hur mycket måste vi höja elpriset för att Barse- bäck skall stängas den 1 juli? Är det med två, fyra eller tio öre? Det är en ganska intressant fråga. Hur mycket måste man höja elpriset för att Barsebäck skall stanna nu? Den frågan skulle jag vilja ha svar på. Miljöpartiet vet säkert detta - det låter ju så. Den andra ståndpunkten intas av Moderaterna, Folkpartiet och numera också Kristdemokraterna. De skall stänga alla reaktorer samtidigt - inte nu, men sen. Regeringens, Centerns och Vänsterns position, nämligen att vi nu börjar omställningen, att vi tar god tid på oss och att vi sprider kostnaderna över tiden genom att sprida också investeringarna ökar förut- sättningarna för att klara att ställa om till det ekolo- giskt uthålliga, eftersom vi gör det under lång tid. Det tycker jag är det alternativ som är det kloka och för- nuftiga. Att göra allt nu, som Miljöpartiet, eller att göra allt sedan, som Moderaterna och Folkpartiet, är inte speciellt förnuftigt. Det kan egentligen inte någon hävda. Det är viktigt att komma ihåg att vi inte bara stänger Barsebäck, utan att vi samtidigt presenterar ett omfattande program för att ta fram alternativen. Vi stänger den första reaktorn i Barsebäck därför att vi har ett överskott på el motsvarande en Barsebäcksre- aktor över en konjunktur- och klimatcykel. Trots detta redovisar vi ett omfattande program på 9 miljarder kronor i form av stimulansbidrag för att ta fram de ekologiskt uthålliga alternativen. Vi har också ett mycket omfattande forskningsprogram som innebär en fördubbling av forskningsanslagen för att finna mer av den nya och moderna tekniken. Den gör inte bara att vi hittar det som är ekologiskt uthålligt för oss själva, utan att vi också hittar de varor och tjänster som vi vill kunna sälja till andra länder och till andra marknader. Detta gör att Sverige också långsiktigt blir en stark industrination. Det tycker jag är viktigt att få säga. Jag skulle vilja sluta med att säga att regeringen är övertygad om, och har bestämt sig för, att vi nu skall påbörja omställningen. Vi skall göra det, vi skall starta med Barsebäck och vi skall göra det på ett lugnt och planerat sätt. Moderaterna gick till val på linje 1 år 1980. Då sade de så här: Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. Vi kan hålla på och tvista om huruvida det är möjligt just nu. Men mina frågor till Moderaterna är: Vad vill Moderaterna göra? Vad har Moderaterna gjort för att det skall bli möjligt att påbörja omställningen? Vilka förslag har Moderaterna och vilka åtgärder vill man vidta för att göra det möjligt att nu påbörja omställ- ningen så här 18 år efter det att man tryckte den där valsedeln och gick till svenska folket? Det var väl inte bara någon lek, något spel eller någon taktik? Vad vill Moderaterna göra för att det skall bli möjligt att nu påbörja detta? (Applåder) 0959236354417 N 2010-01-01 00:00:00 208062 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09112/#anf7