2348900 GL09112 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:112 Tisdagen den 26 maj 1997/98 112 1998-05-26 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:300 om ut- bildningen av bergsingenjörer interpellationsdebatt 9C9F355C-9343-4D57-9112-7AE9271653C2 44 ULF KERO (s) s Fru talman! Jag får tacka utbildningsministern för svaret. Jag har framställt denna interpellation på grund av den debatt som förs bland de lokala politi- kerna och även i massmedierna. Dessutom har den socialdemokratiska länsbänksgruppen tagit upp en del av denna fråga i en motion i anslutning till proposi- tionen Forskning och samhälle 1996. Det gällde då en professur i malmgeologi. Interpellationen har fått rubriken "Utbildning av bergsingenjörer". Det riktiga vore kanske att tala om civilingenjörer med inriktning på bergsteknik och den forskning och utbildning som har samband med detta. Gruvindustrin är viktig för Sverige, särskilt för dess norra del, som jag kommer ifrån. Den har regio- nalt en mycket stor betydelse och är även nationellt av stor vikt, såsom utbildningsministern i sitt svar har påpekat. Flera svenska och även internationella pro- spekterings- och gruvbolag har på senare tid visat ett väldigt stort intresse i detta sammanhang. De tror att det finns en potential för att komma på nya svenska malmfyndigheter med en mycket stor flexibilitet. Aktiviteten har troligtvis aldrig tidigare varit så stor på detta område. Ett rubinfynd för en månad sedan i min hemkom- muns grannkommun Övertorneå fick ett rätt stort massmedialt genomslag. Bergmästaren i Luleå har i dag en lång lista på obehandlade ansökningar om nya prospekteringstillstånd. Detta är väldigt positivt för bygden. Något som oroar oss litet grand - om också kan- ske inte så mycket som framgick av frågan i interpel- lationen till utbildningsministern - är möjligheterna att upprätthålla nivån på utbildningen, forskningen och utvecklingen vid Luleå tekniska universitet. Utbildningsministern talade i svaret om universite- tets eget ansvar för att omfördela resurser så att det blir möjligt att anordna utbildningen, och det är gi- vetvis bra. Det skall finnas en frihet för profilering inom utbildningsområdet. Det är också glädjande att Luleå tekniska universitet har fått ett mål avseende 1 100 civilingenjörer fram till 1999 i den tekniska delen och ett antal nya utbildningsplatser. Det problem som vi vill påtala är dock att det här handlar om tre olika områden: malmgeologi, gruv- teknik och mineralteknik. Ministern måste kanske grunna litet över det förhållandet att denna utbildning avser olika delar av samma bransch. För att en bra utbildning skall kunna erbjudas fordras det vissa spe- ciella och kostnadskrävande faciliteter. Risken är den att denna utbildning kan komma till korta i konkur- rensen med andra och mindre kostnadskrävande ut- bildningar som också är viktiga för universitetet och för regionen. Behovet har prognostiserats till totalt ca 30 ut- bildningsplatser, men uppdelade på de olika område- na räcker resurserna kanske inte till för att genomföra en bra utbildning. Vissa grenar av sådan här utbild- ning kan i dag inte tillhandahållas, t.ex. utbildning i fyndighetsutvärdering. Det är tillfredsställande att utbildningsministern i sitt svar anger att han kan överväga det påpekade extra resursbehovet. Jag fortsätter i ett senare anfö- rande. 0576806909014 N 2010-01-01 00:00:00 208099 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09112/#anf44