<anforande>
<dok_hangar_id>2348900</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09112</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:112 Tisdagen den 26 maj</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>112</dok_nummer>
<dok_datum>1998-05-26 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Särskilt anordnad debatt om kärnkraften </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>särskild debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>4A118B73-85F9-4946-9118-9464837C9A67</anforande_id>
<anforande_nummer>33</anforande_nummer>
<talare>LENNART BEIJER (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Den diskussion som nu har pågått un-
der ett par timmar handlar egentligen om beslut som
redan är fattade. Vi har fattat beslut om energiom-
ställning, där Barsebäck 1 ingår. Vi har också fattat
beslut om lagen om kärnkraftsavveckling.
Ibland kan det också vara bra att ta upp några frå-
gor som kommer och som är viktiga i sammanhanget.
Om energiomställningen skall fortsätta och bli lycko-
sam är naturligtvis energiskattesystemet väldigt avgö-
rande. Vi har fört den diskussionen tidigare. Vi hop-
pas att vi kommer fram till ett resultat framåt hösten
och utgår från att det blir ett system som i alla lägen
naturligtvis gynnar de långsiktigt hållbara elproduk-
tionsmöjligheterna och missgynnar uran, kol, olja och
gas.
Produktionsbeskattning passar inte längre på en
avreglerad nordisk elmarknad. Elintensiv industri
måste ges möjlighet att konkurrera på världsmarkna-
den. Det vore dumt och föga miljövänligt att tvinga ut
denna industri från Sverige. Däremot bör det vara
energiskatter på vanlig verkstads- och träindustri. De
behöver en morot för att öka effektiviteten i elan-
vändningen. Jordbruk och livsmedelsbutiker borde
jämställas med den vanliga industrin.
Fru talman! Sedan behövs det också något som
gör att vanliga hushållskunder deltar i det arbete som
har påbörjats, så att de tycker att det är intressant att
vara med och spara el och att bli effektivare i sin
elanvändning. Vi har tidigare diskuterat fasta och
rörliga eltaxor och kravet på timmätare för att få byta
elleverantör. Jag tror helt enkelt att vi måste gå ifrån
kravet på timmätare för 2 500 kr för vanliga hus-
hållskunder. Vi måste hitta ett system där fasta och
rörliga avgifter slås samman, så att det därmed blir
intressant för folk i allmänhet att vara med och delta
på den nordiska elmarknaden.
Fru talman! Sedan riksdagen för ett år sedan fatta-
de beslut om att satsa 9 miljarder på bidrag och
forskning i ny effektiv energiteknik samt att kärnkraf-
ten skulle börja avvecklas har mycket positivt faktiskt
hänt i detta avlånga land. Fjärrvärmenäten byggs ut,
bioenergin gör landvinningar, konvertering från el-
värme pågår för fullt, biomassabaserad kraftvärme
planeras och byggs, och vindkraftsutbyggnaden in-
tensifieras faktiskt utan att vi kanske märker så
mycket av det. Företag och enskilda har blivit med-
vetna om och intresserade av sparande och effektiv
hushållning.
I bl.a. lilla Sävsjö nere i mörkaste Småland har
man byggt ett litet kraftvärmeverk som värmer 400
villor och samtidigt tar fram el till 30 % av värmen.
Sådana anläggningar kommer naturligtvis att bli, och
är redan, intressanta i sågverk, i stuterier och i mindre
tätorter och samhällen. Självfallet är det så.
Denna positiva utveckling hade inte skett om vi
politiker hade fortsatt att passa i energifrågan. Att
påbörja kärnkraftsavvecklingen har varit avgörande.
Nu gäller det att ta de ytterligare stegen att se till att
energiskatter och annat passar till den energiomställ-
ning som vi nu skall försöka genomföra.
</anforandetext>
<intressent_id>0993294767708</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>208088</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09112/#anf33</protokoll_url_www>
</anforande>
