<anforande>
<dok_hangar_id>2348900</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09112</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:112 Tisdagen den 26 maj</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>112</dok_nummer>
<dok_datum>1998-05-26 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Särskilt anordnad debatt om kärnkraften </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>särskild debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>62166C28-F387-49D4-92D1-519646072BA6</anforande_id>
<anforande_nummer>2</anforande_nummer>
<talare>LENNART DALÉUS (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag tog med mig min hemförsäkring
hit till kammaren i dag. Det är en bra hemförsäkring
som liknar många andra hemförsäkringar - de är ju
likartade till sitt innehåll när det gäller vad de skyddar
emot. De utgör ett skydd vid stöld, brand och mycket
annat. I alla bra hemförsäkringar - så även i min -
finns det två viktiga undantag som försäkringen inte
täcker. Det vet kammarens ledamöter och det kan alla
som lyssnar till den här debatten kontrollera själva
genom att ta fram sina hemförsäkringar och se vad
som står i villkoren.
I mitt fall står det första undantaget under punkt g
6. Det gäller krigsskador. Där står det: Försäkringen
gäller inte för skada som har samband med krig,
krigsliknande händelse, inbördeskrig, revolution eller
uppror. Det andra undantaget, under punkt g 7, gäller
atomskador: Försäkringen gäller inte för skada på
egendom eller vid skadeståndsskyldighet, om skadan
direkt eller indirekt orsakats av atomkärnprocess.
Då frågar sig vän av ordning: Varför är det på
detta vis? Jo, det är därför att det finns en special-
lagstiftning kring kärnkraften som tillkom i USA och i
andra länder, inte för att skydda tredje man utan den
tillkom - som det står i förarbetena - för att skydda
den kapitalintensiva kärnkraftsindustrin från ekono-
miskt ansvar i händelse av olycka. Kort sagt: Man
insåg på ett tidigt stadium att kärnkraften inte skulle
kunna bära sina egna kostnader och riskkostnader. I
en sund och fungerande marknadsekonomi hade alltså
kärnkraften varit chanslös. Denna lagstiftning är för-
åldrad och den är ett skyddsnät för en föråldrad ener-
gikälla.
Detta ligger i botten för Centerpartiets skäl att be-
gära dagens debatt. Kärnkraften är fortfarande en
osäker och en vid olyckor möjligen katastrofal ener-
gikälla. För att vända mig till Mikael Odenberg: Jag
vet inte vad Titanic hade för försäkring, men det är
olyckor i samma klass som vi talar om - krigsskador,
stora katastrofer och kärnkraft. Riskvärderingen är
likartad.
Vi begärde den här debatten därför att vi återigen
har gjort iakttagelsen att även den svenska kärnkraften
har de problem som dyker upp vid ett åldrande. Vid
en genomgång av Oskarshamn 2 fick man klart för sig
att elsystemen är så pass svaga att risken för en
härdsmälta var väsentligt högre än vad man tidigare
hade bedömt. Man sade att Oskarshamn 2 var i klass
med reaktorer utomlands som blivit fördömda av inte
minst moderaterna.
Fru talman! I ärlighetens namn skall jag säga att
säkerheten vid kärnkraftverk hänger ju inte bara
samman med risken för härdsmälta. Det är mycket
annat som kan hända, bl.a. inneslutning. Man kan
göra utvärderingarna litet olika. Det talas i dag om
moderna säkerhetsanalyser och om litet föråldrade
säkerhetsanalyser. I takt med de svenska kärnkraft-
verkens åldrande uppstår nya problem. Det kommer
vi att se framöver. Därför undrar jag om det inte är
dags att tillsätta en ny reaktorsäkerhetsutredning som
värderar det som döljer sig i de svenska kärnkraftver-
ken, en reaktorsäkerhetsutredning som förmår att
komma över denna märkliga spärr som innebär att vi
hittills inte har fått reda på vilka reaktorer som de
facto är litet osäkrare än de andra. Jag tycker att det
vore rimligt att regeringen tillsatte en sådan reaktor-
säkerhetsutredning.
Det har gjorts flera sådana utredningar tidigare.
En kommer jag väl ihåg. Den gjordes i början av 70-
talet, den s.k. Närförläggningsutredningen. Det var
den som talade om att det gick alldeles utmärkt att
placera ett kärnkraftverk i Haninge. Nu har man tänkt
om litet genom senare utredningar, men detta illustre-
rar att det hela tiden finns ett nytänkande på säker-
hetsområdet, eller snarare: ett uppdykande av iaktta-
gelser som måste hanteras.
En ny reaktorsäkerhetsutredning är rimlig och rik-
tig i det läge som den svenska kärnkraften befinner
sig i. Det finns ett stöd för det resonemanget i SKI:s
olika bedömningar där det sägs att det måste förnyas,
det måste underhållas och det måste göras många
saker om man skall leva upp till moderna krav på
tillförlitlighet och säkerhet. Nå, låt då parlamentariker
få insyn i den samlade säkerhetsvärderingen när det
gäller de svenska kärnkraftverk som kommer att vara i
drift ytterligare någon tid!
Detta är nu inte någonting nytt. När Mikael Oden-
berg talade kunde man få intrycket att den lagstiftning
som är beslutad av riksdagen och som nu håller på att
genomföras var unik, att Sverige var det första land i
världen som införde en sådan lagstiftning. Det är
möjligt att lagstiftningen till sin ordalydelse är unik i
världen. Men förhållningssättet till kärnkraften är ju
inte nytt eller unikt.
Fru talman! Kärnkraften håller på att avvecklas
internationellt. Det blir färre reaktorer. I länder med
fungerande marknadsekonomier - som i Kanada och
USA - försvinner kärnkraften. Andra länder fattar
beslut om att stänga kärnkraftverk och genomför
också dessa beslut. Det gäller framför allt Italien.
Det sker alltså en avveckling av kärnkraften, det är
ingenting unikt på det sätt som Mikael Odenberg
försöker att antyda. Möjligen är det hanteringen som
är unik för respektive land.
Skälet till avveckling är inte bara oklarheter och
många gånger osäkerheter när det gäller kärnkraften,
utan skälen till avvecklingen är också att det medför
många nya, goda möjligheter. Det gäller i vårt land
där vi håller på att bygga upp en unik kompetens i
fråga om energieffektivisering och nya energikällor.
När t.ex. biobränslena har utvecklats på ett närmast
revolutionerande sätt har det betydelse, inte bara för
den svenska energiförsörjningen utan också för Sveri-
ges möjligheter att vara exportledande, ta initiativet
på en internationell marknad på samma sätt som
Danmark har gjort när det gäller vindkraften. Vi be-
finner oss i ett läge där vi helt enkelt inte får tappa
den möjligheten till att utveckla en exportmarknad vid
sidan av det svenska energisystemet. Det är framväx-
andet av dessa möjligheter som vi i Centerpartiet ser.
Jag instämmer gärna i att lagar skall följas, kons-
tigt vore det annars. Men lagar skall återspegla en
samhällsuppfattning. Det är det som lagarna primärt
skall styra samtidigt som de garanterar den enskildes
rättigheter. Om lagar kan kompletteras och ges en
utformning som gör det möjligt att tydliggöra
folkviljan och samhällsuppfattningen, då är det denna
församlings uppgift att göra det. Under tiden skall
naturligtvis lagarna följas.
Fru talman! Alla - de anställda, ägarna och sam-
hället - gör klokt i att åstadkomma en uppgörelse
kring kärnkraften i den del som gäller Barsebäck, en
sorts samförstånd. Jag tror att det är den rätta vägen.
Kör man lagarna i botten skapar detta problem, inte i
första hand för samhället utan det skapar en osäkerhet
för näringslivet, för de anställda och för företagen.
Fru talman! Jag är övertygad om att avvecklingen
av Barsebäck kommer att inledas ganska snart. Jag är
övertygad om att avvecklingen av kärnkraften kom-
mer att fullföljas. Kärnkraften är en riskabel energi-
källa. Möjligheterna till en utveckling på energiområ-
det är oändligt stora, liksom möjligheterna till en ny
offensiv när det gäller svensk industri och svenskt
näringsliv. Det var ju ändå så, fru talman, att Titanic
sjönk.
</anforandetext>
<intressent_id>0200003128803</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>208057</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09112/#anf2</protokoll_url_www>
</anforande>
