2348899 GL09111 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:111 Måndagen den 25 maj 1997/98 111 1998-05-25 00:00:00 Riktlinjer för Sveriges arbete med jord- bruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska 869A9D80-2B57-4AFC-8994-34C4F2757853 59 EVA ERIKSSON (fp) fp Fru talman! Den debatt som vi har haft i dag om Sveriges riktlinjer för jordbruks- och livsmedelspoli- tiken är ju en av de viktigaste EU-frågorna som vi har att diskutera i denna kammare. EU:s jordbrukspolitik har ju inte förändrats särskilt mycket sedan den for- mulerades 1957. Trots att det har blivit fler medlem- mar under den tiden har man för att göra anpassningar till de nya medlemmarna och de nya kraven egentli- gen bara sett till att skapa några nya regleringar. Det är väldigt sällan som något har tagits bort från EU:s mål och riktlinjer för jordbrukspolitiken. Resultatet av det har ju blivit, vilket många här i dag har påpekat, en snårig djungel av svåröverskådli- ga regler som jag menar har skadat jordbruket och livsmedelsnäringen. När nu EU står inför ytterligare expansion är det absolut nödvändigt att göra förändringar. Det finns möjlighet att göra förändringar i EU:s jordbrukspoli- tik. De brister som finns i EU:s jordbrukspolitik måste rättas till, målen måste ändras, och regelverket måste förenklas. Folkpartiet är för en gemensam jordbruks- politik, men visionen - riktlinjer och målet för framti- den - måste vara att vi även på detta område skall ha en friare marknad. Lennart Brunander, självklart skall denna marknad vara tuktad med djurskydd, miljökrav och krav på bevarande av änglamarken. Det är jag inte ett dugg orolig för. Jag är helt övertygad om att om Sverige tar ledningen i detta arbete, kommer vi med starkt ledar- skap i EU att kunna förändra jordbrukspolitiken i rätt riktning. Samarbetet i EU måste hela tiden förnyas för att motsvara tidens krav och människors vardag. Det handlar väldigt mycket om att ge legitimitet åt EU och EU:s arbete, där vi nu är en aktiv medlem. I den här debatten kan man börja undra om vi verkligen är medlem i EU men så är faktiskt fallet. För att reformarbetet skall kunna ta fart är det viktigt att bejaka samarbetet inom EU. Men en av de viktigaste uppgifterna som EU nu står inför är ut- vidgningen. De nya demokratierna skall bli medlem- mar i den europeiska gemenskapen - Polen, Ungern, Tjeckien, Estland, Slovenien och Cypern. Det är vik- tigt att inför det arbetet förändra jordbrukspolitiken. Förutom konsumentaspekten, som är ett av huvudskä- len, handlar det också om det långsiktigt hållbara jordbruket, såväl ekonomiskt som ekologiskt, och om att jordbrukspolitiken är en bra bas för att globalt driva livsmedelsfrågorna. Det är också viktigt att ändra reglerna så att de inte försvårar utvidgningen mot de nya demokratierna. Jag menar att de som är tveksamma i den här frå- gan, som ifrågasätter, som vill ha litet regleringar kvar och som inte vill gå hela vägen, är demokratins död- grävare och att de hotar utvecklingen i de nya demo- kratierna i Östeuropa. Något sådant vill inte vi i Folk- partiet ställa upp på. Det är väsentligt att kvoter, regleringar och om- ständlig administration tas bort och att man underlät- tar för jordbruket inför en ny utvidgning. Det är vik- tigt att vi ger klara signaler, att de nya medlemmarna får klara riktlinjer så att man vet vad man skall anpas- sa det nya samhället till; detta för att undvika att man nu, när man håller på och reformerar och bygger upp demokratin och ekonomin, anpassar sin näring till det gamla systemet. Någon har uttryckt det i termer om att forcera detta. Jag skulle vilja säga att det är viktigt att slå fast vilka visioner och planer EU har för den gemensamma jordbrukspolitiken. En del har under tidens gång i debatten - i dag har Dan Ericsson litet grand berört det - varit inne på att man under en övergångsperiod, eller t.o.m. perma- nent, skulle ha förmånligare regler för Västeuropas relativt rika jordbrukare än för Östeuropas fattigare jordbrukare. Den lösningen kan Folkpartiet inte för- svara - det är också att vara med och försvara den demokratiska utvecklingen i de nya demokratiska länderna. För att nå en ökad tydlighet och som ett led i strä- van att återvinna medborgarnas förtroende måste dagens snåriga regelsystem och enorma byråkrati inom EU:s jordbrukspolitik undanröjas. EU:s egna siffror visar att den enorma byråkratin slukar 10 % av jordbruksbudgeten, vilket naturligtvis skapar en för- ståelig irritation och illegitimitet vad gäller hela sys- temet och hela EU:s jordbrukspolitik. Jordbrukspolitiskt finns det en passus om att en tillfredsställande inkomstnivå för bonden är ett viktigt motiv för den gemensamma politiken. Detta klarar inte EU av. Trots detta går 80 % av det som utbetalas, som jordbruksministern tidigare påpekade, till 20 % av bönderna. Detta är helt oacceptabelt. Bara detta är ett skäl till att reformera jordbrukspolitiken! Fru talman! Vi i Folkpartiet anser att en reform är absolut nödvändig. Det känns bra att jordbruksminis- tern så klart har slagit fast att vi nu är på den vägen. Vi i Folkpartiet är beredda på att aktivt delta i arbetet med att reformera EU:s jordbrukspolitik. 0156574552406 N 2010-01-01 00:00:00 207935 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09111/#anf59